SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GANA ga3na2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ERSKA.
Etymologi
[till GAN, sbst.1 3]
(i vissa trakter, i fackspr.) med ett snitt bortskära gälarna o. samtidigt uttaga tarmen på (sill l. makrill), gäla, rensa. Œdman Bahusl. 36 (1746). Det lär visst höra till saken, att den isländska fetsillen ej ”ganas” eller rensas. VL 1895, nr 248, s. 2.
Ssg (i vissa trakter, i fackspr.): GAN- l. GANE-KNIV, använd vid ganing. LAT 1865, s. 341.
Spoiler title