SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GNOMONISK gnomå4nisk l. gnå-, äv. gnω-, adj.
Etymologi
[jfr t. gnomonisch, eng. gnomonic, fr. gnomonique, lat. gnomonicus, gr. γνωμονικός, som har avseende på l. tillhör solvisare l. solur; till GNOMON]
(i sht i fackspr., föga br.) adj. till GNOMON o. GNOMONIK; särsk. astron. i uttr. gnomonisk projektion, asimutal projektion med ögonpunkt i jordens medelpunkt, centralprojektion. 2NF 13: 1176 (1910). Därs. 26: 1428 (1917).
Spoiler title