GRID gri4d, sbst.1, äv. GRUD grɯ4d, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(grid 1712 osv. grud c. 1540 osv.)
Etymologi
[fsv. griþ, gruþ, f., motsv. fd. gruth, isl. grið, n. pl.; av oklar o. omstridd härledning]
(i fråga om förh. i Norden under forntiden o. medeltiden) personlig fred o. säkerhet som för viss tid tillförsäkras ngn (t. ex. dråpare); lejd. OPetri Kr. 58(c. 1540). Dalin Hist. 1: 226(1747). Två eller tre män, som ej syntes dem mycket värde, grepo de och gåfvo grid. Bååth EgilS 53(1883). Heidenstam Folkung. 1: 207(1905).
