SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HOMEJA hωmäj4a, stundom 032, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er SyneprotÅgerupArk. 1758, Ambrosiani DokumPprsbr. 276 (i handl. fr. 1816)).
Ordformer
(hofme(i)j- (ho(o)ffmey-, hoffmäy- o. d.) 15381816. homej- (homey- o. d.) 1530 osv. -a 1538 osv. -e 1530 (: homeyen, best.)1556)
Etymologi
[fsv. hogmeydh, hammegha, ”homeja”, vårdtorn, sv. dial. homäja m. m., takkupa, liksom ä. d. hommeydh, hoffmeye m. m., utanvärk o. d., av mnt. hogemeide, homei(d)e, hamei(d)e, inhägnad, bom o. d., motsv. mnl. hameide, homeye m. m., mht. hamīt, heimīt i samma bet.; av ovisst urspr.]
utbyggnad på hus, anbragt på större l. mindre höjd ovanför marken o. försedd med öppning; dels (förr) om dylik utbyggnad i mur (på fästningsvärk) l. på förskansning varifrån man försvarade sig mot anfallande fiender; karnap; dels (bygdemålsfärgat i sydligaste Sv. o. kult.-hist.) om utbyggnad på tak, försedd med lucka l. fönster: takkupa. Then homeyen (på Älvsborgs fästning) är neder fallen offuan porten. G1R 7: 105 (1530). Homeijan på östra gaflen. SyneprotÅgerupArk. 1753. Werner Korsvirk. 84 (1924).
Ssg: HOMEJE-FYRKANT. (†) i fyrkant gjord ”homeja”. G1R 26: 92 (1556).
Spoiler title
Spoiler content