(håm 1694 (i rim). homma o. d. 1545 (: Ålehåma) osv. hamm- 1655 (: hammesätter). hom- c. 1545 (: homestond). homm- 1644 osv. humm- 1853—1888 (: ålhummor). håm- 1544—1754. håmm- 1541 (: ålehåmmerna) osv.)
Etymologi
[y. fsv. (PMånsson 364) haamor, pl., sv. dial. håmma, homma; av mnt. hame, m., nt. hamen o. d., (säckformigt) nät, ryssja, motsv. mht. ham(e), säckformigt nät, hölje, hud m. m., nära besläktat med mnt. ham, hölje, hylsa m. m., o. HAMN, sbst.1]
1) (i sht bygdemålsfärgat i södra Sv.) fisk. ryssja (i sht 2- l. 3-armad o. avsedd till ålfångst). SkeppsgR 1544. Linné Sk. 127(1751). Hommorna .. utgöras .. af en lång cylindrisk ryssjeliknande strut samt två nätarmar på hvardera sidan om mynningen, en kortare och en längre. SvRike I. 1: 265(1899). — jfr FISK-,ÅL-HOMMAm. fl.
-STEK l. -STÄK, n. (-ste(e)k 1731—1754. -stäk 1754 (: håmestäkz giärdesgården)) [-stek är sv. dial. (Smål.) stek o. d., ”hommestek”, motsv. nor. dial. stik, påle, isl. stik, n. pl., pålvärk; besläktat med STICKA, r. l. f.; -stäk beror på inflytande från l. är identiskt med det i ortnamn ss. ALMARESTÄKET ingående ordet STÄK, besläktat med STAKE] (†) landarm till homma, vanl. gärdsgårdsliknande o. gjord av liggande ris som anbringas inom en rad av parvis nedslagna störar; äv. om plats där (dylik inrättning l.) homma utsättes. VDAkt. 1731, Syneprot. F III 7.Därs. 1754, Syneprot. F III 7. —
