SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
ILLIBERAL il1ibera4l l. 01—, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(-leb- 1808. -lib- 1810 osv.)
Etymologi
[liksom t. o. eng. illiberal av fr. illibéral, av lat. illiberalis, av in- (se IN-, pref.2) o. liberalis (se LIBERAL)]
(mindre br.) icke frisinnad, trångbröstad, småsinnad, småaktig; äv. (tillf.): icke liberal (i politisk mening). Broocman TyUnd. 2: 156 (1808). Hammarskölds öfversigt öfver Danska Litteraturen .. (är) efter vanligheten .. ensidig och illiberal. Tegnér (WB) 2: 427 (1813). (Den konservativa gruppen) är rädd, sjelfvisk, illiberal, den hatar förändring. Frey 1850, s. 516. (Leopold var) en illiberal dogmatiker. SvLittH 1: 430 (1919).
Avledn.: ILLIBERALITET, r. l. f. [jfr t. illiberalität, eng. illiberality, fr. illibéralité] sbst. till ILLIBERAL. Phosph. 1810, s. 365.
Spoiler title
Spoiler content