INSERAT in1sera4t, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr dan. o. t. inserat; bildat till INSERERA 1 efter mönster av sådana ordpar som CITERA : CITAT, FABRICERA : FABRIKAT, POSTULERA : POSTULAT]
1) (†) bilaga, inlaga, särsk. i tidning l. tidskrift. Biurman Brefst. 145 (1729). Gynther ConvHlex. (1846). En radering af ”Mona”, .. utförd af hr Zorns egen hand, skulle säkerligen i denna publikation (dvs. Silfversparres ”Med pensel och penna”) utgjort ett inserat, hvars värde icke kunnat öfverskattas. NordT 1886, s. 315.
2) (numera föga br.) i tidning (l. tidskrift) intaget, icke redaktionellt, kortare meddelande l. tillkännagivande, insändare, notis; förr äv.: annons. Gynther ConvHlex. (1846). Annonspris: 8 öre per korpusrad, med rabatt för flera gånger införda annonser samt med ytterligare moderering för större inserater. SydsvD 1870, nr 113, s. 1. Östergren (1929).
