SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INSIKT in3~sik2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er; förr äv. INSIKTE, n.?
Ordformer
(-sicht 16421786. -sigt c. 17301906. -sikt (-sickt) 1740 osv. -sickte 1665)
Etymologi
[liksom d. indsigt av t. einsicht, vbalsbst. till einsehen (se INSE); jfr eng. insight. — Jfr ANSIKTE]
1) (numera nästan bl., föga br., mil.) motsv. INSE 1: förhållandet att kunna se in (i l. genom ngt); insyn; förr äv. konkret: utsikt som man har, då man ser in i l. gm rum o. d.; interiör (av ngt). RP 9: 309 (1642). Mouqvetterie salvorne (började) förtaga närmare insigt. HFinlÖ 1: 326 (c. 1730). Under detta porträtt sitter åter en stor estampe, som visar insikten af nya bibliotekssalen i S:t Genevièves kloster. MoB 2: 49 (1792). Midt på byggnaden är vanligen en hvälfd ingångsport .., första gången man kommer midt för ett sådant porthvalf, måste man .. stanna af tjust häpnad; ty den insigt, man då har genom hvalfvet, är i sanning förtrollande! Kræmer Span. 60 (1860; i fråga om förh. i Sevilla). Huru flygförbanden kunna döljas för insikt ifrån luften. SvD(A) 1931, nr 340, s. 3.
2) motsv. INSE 1 b: inblick, förfarenhet (i ngt), förtrogenhet (med ngt), (ingående) kännedom (om ngt); ofta närmande sig bet.: urskillning, omdöme, förstånd; äv. konkretare: kunskap, i sht i pl.: kunskaper, vetande; ofta (i sht ss. rent abstr.) med bestämning inledd av prep. (ut)i. VDAkt. 1735, nr 405. Här finnas åtskillige, som, både i Stats och Militair saker, hafva en grundelig insickt. Nordberg C12 1: IV (1740). Han beklagar sig sjelf, att han icke har nog insickter i Botaniquen. JJBjörnståhl (1769) hos Linné Bref I. 3: 231. (Den unge Almqvist) har redan — vid blott tolf år — ovanliga insikter. MoB 2: 231 (1806). Lagkunnige Män, .. hvilke .. i sådane värf (dvs. domarvärv) ådagalagt insigt, erfarenhet och redlighet. RF 1809, § 17. Vi förutsätta, att de (dvs. bibelöversättarna) kunna skilja mellan nordiskt och tyskt. Ty utan den insigten vore de ej sitt kall vuxne. VRydberg i SvTidskr. 1873, s. 499. Med intresse och en tungt vägande insikt deltog (han) i detta ärendes handläggning. Paulson Minnestal 93 (1899). (Balzacs) klara insikt i människornas egennytta och ondska. BonnierLittH 4: 178 (1930). — särsk.
a) (numera föga br.) med bestämning inledd av prep. om (l. motsvarande adv.): kännedom l. kunskap om ngt; ngn gg äv. i uttr. giva l. lämna (klar o. d.) insikt om ngt, giva underrättelse l. (klart) besked om ngt. Färgen (i den engelske målaren Wests tavlor) är torr och pålagd utan insigt om ljusets och skuggans fördelning. Estlander KonstH 32 (1867). Om arten af den undervisning Nehrman-Ehrenstråle meddelade, lemna handlingarne en klar insigt. Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 189 (1876). Hallström Skepn. 255 (1910).
b) (†) med objektiv genitiv. Riketz situation och angelägenheter föra oss naturligen på hel annan sakernes insicht, än de behöfva hafva, som äro långt ifrån stadde. 2RA 1: 203 (1723).
c) (†) (så l. så beskaffad) förmåga att ha l. skaffa sig inblick (i ngt). Den människa, som .. med snabb insigt kan finna uppå goda råd. Tessin Bref 1: 55 (1751). En skald berömmas vil: jag usla det förgäter; / Man på min ringa smak och korta insigt (dvs. kortsynthet) träter. GFGyllenborg Vitt. 1: 100 (1759, 1795).
3) (†) motsv. INSE 2: inseende (se d. o. 3), uppsikt, tillsyn, överinseende. (I bören anbefalla) alle som wederböre, at de noga insickte hafwa, det intet deremot (dvs. mot myntplakatet) på något sätt företages. Stiernman Com. 3: 352 (1665). Den sammankomst Hertig Carl .. hade befalt att anställas af några höglärda Män år 1600. i Strengnäs under Biskopens dersammastädes M. Petri Jonæ insicht. Raimundius HistLiturg. Förrspr. 2 (1745). Det (dvs. krönikans utgivande) skiedde genom Secreteraren Sven Elofson; men under Konungens egen insikt. Dalin Hist. III. 1: 468 (1761).
4) motsv. INSE 3: förhållandet att inse ngt; äv. konkret, om vad som inses; ofta i förb. med bestämning inledd av prep. om, stundom av, förr äv. på. Komma till insikt om ngt. Bælter GudS 35 (1751). Jag insåg att jag hade försinkat mig. Med denna insigt följde ett halft dussin eder i släptåg. Palmær Eldbr. 137 (1848). Helt plötsligt erhöll han (dvs. H. Schartau) .. insigten på falskheten deraf (dvs. av herrnhutismen). Agardh BlSkr. 1: 2 (c. 1855). Cederschiöld o. Olander Upps. 1: 155 (1896: af). Insikten att Gud är det högsta goda. Lidforss Dante II. 3: 123 (1902). (Han förlorade) aldrig insikten om det förgängliga i den världsliga ärans glans. LfF 1906, s. 61. SvD(A) 1932, nr 88, s. 8.
Ssgr: (2) INSIKTS-FULL. som äger insikt(er) i rikt mått; förfaren, kunnig; kunskapsrik; äv.: omdömesgill, förståndig; äv. i överförd anv.: som vittnar om l. är ett uttryck för ngn av nämnda egenskaper. En nitisk och insiktsfull lärare. Weste (1807). Insigtsfullt omdöme. Cavallin (1875). (Han) var en utmärkt diplomat, lika insiktsfull och fin som klarseende. De Geer Minn. 1: 229 (1892). SvD(A) 1929, nr 74, s. 6.
Avledn.: insiktsfullhet, r. l. f. TT 1898, Allm. s. 31.
Spoiler title
Spoiler content