SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1933  
INTITULERA, v. -ade. jfr INTITULATION.
Etymologi
[jfr t. intitulieren, fr. intituler; av senlat. intitulare, betitla, av in- (se IN-, pref.1) o. titulare (se TITULERA)]
(†) titulera (ngn); betitla (ngt). Brefvet, som Hertigen .. sende til Feldtherren, intitulerandes honom Richs-Ammiral. RARP 9: 33 (1664). En uti Swänska .. öfwersatt Andelig Book som intituleres Vera Via Vitae. Schück SvFörlBokhH 1: 200 (i handl. fr. 1691). BL 6: 49 (1840). Ekbohrn (1868; äv. i den postuma uppl. 1904).
Spoiler title