publicerad: 1933
INVAGINATION in1vagin1atʃω4n l. 010—, l. -aʃ-, r. (l. f.); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. invagination; av nylat. invaginatio (gen. -ōnis), instjälpning, av in- (se IN- pref.1) o. lat. vagina, slida (se VAGINA)]
med. en rörlig tarmdels instjälpning i den tarmslinga som utgör dess fortsättning, tarminstjälpning. Collin Ordl. (1847). Wretlind Läk. 5: 92 (1897). 3NF 8: 260 (1928).
Spoiler title
Spoiler content