SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JOBBA job3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.); -ARE (se avledn.); jfr JOBB.
Etymologi
[jfr d. jobbe; efter eng. job, v., till job, sbst. (se JOBB)]
(vard.)
1) arbeta (se d. o. 5), ”knoga”; åtföljt av en av prep. med inledd bestämning äv.: syssla med (ngt), ”bråka” med (ngt); jfr JOBB 1. Trolle Duvall 1: 266 (1875). I fjorton år har jag jobbat med de frisinnade idéerna här i samhället, men inte en käft har sagt ett ord. Nordström Landsortsb. 277 (1911). Nu jobbade hon hårt för att få förtjänsten upp till femtio öre innan klockan blev sex. Nordström Rack. 134 (1919). Ibland kan det vara behagligt nog att bara se på, när andra jobba. SvD(A) 1929, nr 194, s. 6.
2) (mindre br.) åtföljt av en av prep. om inledd bestämning: ”bråka” om (ngt), prata strunt om (ngt); jfr JOBB 2. Der står den der gamle skrymtaren å jobbar om förnöjsamhet, han som har 2 å 50 om dagen, å sin kärring död. Roos Strejk. 24 (1892). Norrman Brita 15 (1904).
3) driva spekulationsaffärer (i fastigheter, värdepapper l. varor), spekulera; ofta med nedsättande bet.: driva mer l. mindre inhonetta l. tvetydiga spekulationsaffärer; äv. i allmännare anv.: göra affärer; ofta i fråga om affärer av mera tvetydig art: ”driva geschäft”; jfr JOBB 3. WoJ (1891). Ett par (personer) .. i hvita turbaner och långa, blå skjortor ha säkert kommit från Egypten för att jobba i drufvor och bananas. Bergdahl Antip. 109 (1906). Varför inte göra som jag, jobba lite' smått och tjäna pengar? Strömberg Storsk. 124 (1916). Konsortier, aktiebolag och enskilda personer, som öppet eller förtäckt avse att jobba med tomterna. SvD(A) 1930, nr 278, s. 7.
Särsk. förb. (vard.): JOBBA BORT10 4. till 3.
1) gm jobbande avyttra (ngt), sälja (ngt) på spekulation. De stora, härliga parker, som ännu 1870 funnos inom stadens (dvs. Roms) hank och stör, .. hafva alla hänsynslöst jobbats bort till hustomter. Schück Rom 1: 91 (1912).
2) gm spekulationsaffärer göra av med l. förlora (pänningar o. d.). Han har jobbat bort allt vad han ägde.
JOBBA UPP10 4 l. OPP4. till 3: gm jobbande driva upp (pris o. d.). Dahlbäck Åb. 161 (1914). jfr UPPJOBBA.
Avledn.: JOBBARE, m. [jfr d. jobber, eng. jobber] (vard.) till 3: person som jobbar. WoJ (1891). GHT 1896, nr 178, s. 3. Oskäliga krigstidsvinster, (som) mellanhänder och s. k. jobbare vunnit genom handel med såväl jordbruksfastigheter som annan fastighet under åren 1915—1919. BtRiksdP 1919, IV. 1: nr 164, s. 12. jfr AKTIE-, BÖRS-, EGENDOMS-, HUS-, SPRIT-, TOMT-JOBBARE m. fl.
Ssgr (vard.): jobbar- l. jobbare-papper. värdepapper som (i särskilt hög grad) är föremål för (jobbares) spekulation. Dagen 1899, nr 155, s. 1.
-skoj. Odelstierna JärnM 495 (1913).
JOBBERI, n. [jfr d. jobberi, eng. jobbery]
1) (knappast br.) till 1: arbete, ”göra”; jfr JOBB 1. Östergren FrämOrd (1926, 1930).
2) (vard.) till 3: jobbande, spekulation; särsk. i fråga om inhonetta l. tvetydiga (spekulations)affärer. Andersson (1857). Jobberier med aktier. Samtiden 1872, s. 78. Det under krigsåren florerande jobberiet med lifsmedel. 2NF 38: 95 (1925). jfr AKTIE-, EGENDOMS-, TOMT-JOBBERI m. fl.
Spoiler title
Spoiler content