SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1934  
JOD jod4, ngn gg 4d (jod´el. jω´d LoW (1889)), sbst.2, r. (Berzeljus Kemi 5: 1090 (1828) osv.), ngn gg n. (Dalin (1852), Östergren (1929; angivet ss. sällsynt)); best. -en, s. n. -et; förr äv. JODIN, n.; best. -et.
Ordformer
(jod (iod) 1822 osv. jodd 18891905 (: jodden, best.). iodine 1817. jodin 18231891)
Etymologi
[jfr dan. o. t. jod; av fr. iode, av gr. ἰώδης, violliknande, violett, av ἲον, viol (jfr VIOL), o. εἶδος, utseende, gestalt (jfr IDYLL). Namnet är givet av den fr. kemisten J. L. Gay-Lussac o. syftar på jodångornas violblå färg. Med avs. på formen jodin jfr eng. o. fr. iodine, med den i kemiska ämnesnamn vanliga ändelsen -ine (sv. -in) bildat av fr. iode]
1) kem. benämning på ett grundämne som i sina kemiska förhållanden visar stor likhet med klor, brom o. fluor, tillsammans med vilka ämnen det utgör gruppen saltbildare (halogener) inom metalloidernas klass. Berzelius Kemi 1: 522 (1817). Iod upptäcktes år 1815 af en soda-fabricant i Paris, som beredde soda ur askan af Tång. ÅrsbVetA 1822, s. 86. Grundämnet iod .. representerar ett nödvändigt byggnadsmaterial för den verksamma beståndsdelen i sköldkörteln. LAHT 1924, s. 131.
2) (vard.) jodsprit, jodtinktur. Eskelin 1Hjälp. 23, 24 (1922).
Ssgr (till 1; i sht kem.): JOD-ARSENIK. förening av jod o. arsenik. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 127. Hygiea 1843, s. 223.
(2) -DESINFICIERA. med. desinficiera (ngt) medelst jod(sprit). Sårkanterna och brottytorna joddesinficieras .. ytterst noga, innan de reponeras. LbKir. 3: 652 (1922).
-FOSFOR. förening av jod o. fosfor. Almroth Kem. 107 (1834). ArkKem. II. 13: 8 (1906).
-FÖRENING. konkret: förening av jod o. annat ämne. TLäk. 1833, s. 347. 3NF (1929).
-GRÖN. (numera mindre br.) tekn. jfr -GRÖNT. TT 1874, s. 115. Sahlin SkånFärg. 165 (1928).
-GRÖNT, n. (numera mindre br.) tekn. grönt anilinfärgämne i vilket jod ingår ss. beståndsdel, nattgrönt. UB 5: 502 (1874). 2NF 1: 1033 (1903).
-KALIUM3~200 l. 0400. förening av jod o. kalium, kaliumjodid. ÅrsbVetA 1825, s. 101. 3NF 10: 1086 (1929).
-KVICKSILVER~020. förening av jod o. kvicksilver. Berzelius ÅrsbVetA 1824, s. 120. VaruförtTulltaxa 1: 428 (1912).
-KVÄVE. förening av jod o. kväve. Berzelius ÅrsbVetA 1829, s. 78. BonnierKL (1925).
-NATRIUM3~200 l. 0400. förening av jod o. natrium, natriumjodid. Berzelius ÅrsbVetA 1830, s. 132. 3NF 10: 1086 (1929).
-PREPARAT. farm. farmaceutisk beredning i vilken jod ingår ss. en väsentlig beståndsdel. SvLittFT 1838, sp. 579. 3NF (1929).
-PROV. kem. o. tekn. för konstaterande av förekomst av stärkelse använd metod som grundar sig på stärkelsens egenskap att färgas av jod. AHB 26: 10 (1869). 2NF 2: 239 (1904).
-SILVER. förening av jod o. silver, silverjodid. Berzelius ÅrsbVetA 1826, s. 213. 2UB 10: 350 (1907).
-SPRIT. farm. = -TINKTUR. Lindgren Läkem. (1891). Söderström LäkKvacksalv. 148 (1926).
-STÄRKELSE. lösning av stärkelse o. jod. Berzelius ÅrsbVetA 1826, s. 126. CSmith hos Balck Idr. Suppl. 239 (1888).
-SYRA, r. l. f. benämning på en av de syror i vilka jod ingår. Berzelius Kemi 1: 522 (1817). SvUppslB 14: 465 (1933).
-SYRAD, p. adj. kemiskt förenad med jodsyra. Berzelius Kemi 1: 610 (1817). Cleve KemHlex. 172 (1883). 2UB 7: 393 (1903).
-TINKTUR. farm. för desinfektion av sår m. m. använd lösning av jod i koncentrerad sprit. TLäk. 1833, s. 345. Hedin Front. 577 (1915).
-VÄTE. förening av jod o. väte. Almström KemTekn. 1: 185 (1844). ArkKem. IV. 18: 5 (1911).
-VÄTE-SYRA, r. l. f. lösning av jodväte i vatten; förr äv. om jodväte. Berzelius ÅrsbVetA 1829, s. 79. Jodvätesyrans föreningar förekomma i havsvatten, isynnerhet äro tångarterna rika på dem. NoK 4: 92 (1921).
-ÅNGA, r. l. f. Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 131. Daguerre experimenterade .. med silfverplåtar, som han .. behandlade med jodångor. 2UB 10: 343 (1907).
Avledn. (i allm. till 1; i sht kem.): JODAT, n. [jfr t. jodat, eng. o. fr. iodate] salt av jodsyra. Cleve OorgKemi 70 (1872).
JODDA jod3a2, ngn gg JODA 3da2, v., -ning. (joda 1926. jodda 1928 osv.) (vard.) till 2: pänsla l. bestryka (ngt, i sht sår o. d.) med jodtinktur. Nyström Kir. 1: 21 (1926). Jag (hade) på Kirurgen fått min högerarm spjälad / och mina skråmor joddade. FinT 1928, 2: 206.
JODERA, v., -ing. (i fackspr.) behandla (ngt) med jod; tillsätta jod l. ngn jodförening till (ngt). Pasch ÅrsbVetA 1841, s. 35. 2UB 10: 350 (1907). Joderat koksalt. LAHT 1927, s. 656.
JODID, r. [jfr t. jodid, eng. o. fr. iodide] salt av jodvätesyra; i de fall då mer än ett salt med samma bas finnes, benämning på det av dessa som har det högsta antalet atomer jod. Åkerman KemTechn. 1: 472 (1832). SvUppslB 14: 465 (1933).
JODUR, r. [jfr t. jodür, fr. iodure] salt av jodvätesyra i vilket metallen icke är förenad med högsta möjliga antalet atomer jod. JJBerzelius i VetAH 1820, s. 93. BonnierKL 6: 135 (1925). jfr JÄRN-, PLATINA-JODUR m. fl.
Spoiler title
Spoiler content