SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAPITALISERA kap1ital1ise4ra l. -a1l-, i Sveal. äv. -e3ra2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KAPITALISATION (se avledn.).
Etymologi
[jfr d. kapitalisere, t. kapitalisieren, fr. capitaliser; avledn. av KAPITAL, sbst.1]
jfr ÖVERKAPITALISERA.
1) (i sht i fackspr.) till KAPITAL, sbst.1 1, med avs. på regelbundet återkommande inkomst l. utgift: uppskatta värdet av (inkomst osv.) ss. en efter viss procent utgående ränta o. uttrycka värdet av det så beräkningsbara kapitalet; äv., med avseende på regelbundet återkommande avgift o. d.: ersätta (avgift o. d.) med en engångsbetalning motsv. ett kapital varav avgiften betraktas ss. ränta. Liljecrona RiksdKul. 406 (1841). Vid sista riksdag väcktes af Hr Schvan fråga om Öresundstullens upphäfvande för Sverige, genom dess kapitalisering. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 214 (1856). Det kapitaliserade värdet av kostnaderna för hittillsvarande bevakning (av järnvägsövergångar). SvD(A) 1934, nr 33, s. 3. — särsk. oeg. Jordbruket, där tullarna nästan alltid ”kapitaliseras”, d. v. s. den nytillträdande ägaren får betala så mycket för gården, som motsvarar den genom tullen möjliggjorda inkomsten. Försvarsfrågan 300 (1913).
2) (i sht i fackspr.) till KAPITAL, sbst.1 1: låta (ngt) bilda ett räntegivande kapital; särsk. med avs. på upplupen ränta: lägga (ränta) till kapitalet. Almqvist Smar. 114 (1845). Kapitaliserad ränta. Döss o. Lannge 769 (1908). En tredjedel av årligen (till den föreslagna allmänna arvsfonden) inflytande arv skall kapitaliseras. SvD(A) 1925, nr 349, s. 22.
3) (föga br.) till KAPITAL, sbst.1 1, 2: bilda kapital; hopa kapital; äv.: spara. Äfven till dessa värf, som anses för oproduktiva, har kapitaliseringen och dess medel, arbetsdelningen, utsträckt sig. Järta 2: 210 (1823). Krediten (är) nödvändig för alla lefvande väsendens fortbestånd; och äfven kapitaliseringen är en biologisk företeelse. Schauman o. Christierson Gide 43 (1897).
Ssgr (i allm. till 1; i sht i fackspr.): KAPITALISERINGS-NORM. kapitaliseringsprocent. BonnierKL 6: 538 (1925).
(2) -PERIOD. period vid vars slut den upplupna räntan på i sparbank o. d. insatta pänningar lägges till kapitalet. 2NF 38: 440 (1926).
-PROCENT. om den i procent uttryckta ränta som beräknas vid kapitalisering. Fahlbeck NatFörm. 38 (1890). BtRiksdP 1904, I. 1: nr 69, s. 23.
Avledn.: KAPITALISATION, r. l. f. [jfr t. kapitalisation, fr. capitalisation] (mindre br.) kapitalisering; särsk. till 1. Dalin (1871). FörklFrämOrd (1885). Auerbach (1909).
Spoiler title
Spoiler content