SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KAPOTT kapot4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr skrivet cap-. kapot (cap-) 1818 (: Capoter, pl.), 1826—1903. kapott (cap-, kapp-) 1806 osv.)
Etymologi
[jfr t. kapotte, eng. capote; av fr. capote, av fr. capot, avledn. av fr. cape, kappa med kapuschong, l. lånat av it. cappotto, till it. cappa (se KAPPA, sbst.1)]
1) (†) kapuschong l. hätta på en domino. Dominos af åtskilliga couleurer, somliga med och somliga utan kapotter. Tersmeden Mem. 2: 182 (1736). — jfr FLORS-KAPOTT.
2) (i sht förr) ett slags liten, kupig damhatt utan brätten, avsedd att bäras rätt långt bakåt på hjässan samt ofta försedd med hakband; förr äv. liktydigt med: ”kråka”. (Du) myser så slug i din näpna kapott. Wallin Vitt. 2: 87 (1808). KonstNyhMag. 1: 20 (1818). Suneson GGrund 92 (1926). — jfr SORG-KAPOTT.
3) i sht mil. grov soldatkappa (urspr. med kapuschong); numera bl. i fråga om utländska o. äldre svenska förh. Spak Unif. 46 (cit. fr. 1806). Kappoten (så kallad Rysskappa) med dubbla slag. KrigVAT 1833, nr 12, s. 7. KrigVAH 1888, s. 13. Cederschiöld Kerg. 99 (1917; i fråga om franska förh.). — jfr RES-, VADMALS-KAPOTT m. fl.
4) (förr) ett slags (vanl. åtsittande) damkappa. BoupptVäxjö 1814. Kapott .. med pelerinkrage. KonstNyhMag. 4: 20 (1821). Almqvist Går an 17 (1839). En ung flicka i åtsittande kapott af .. svart flanell. Topelius Fält. 4: 239 (1864). Lundin StockhMinn. 1: 95 (1904; i fråga om förh. på 1830-talet). — jfr BOMBASETT-, BOMBASÄNGS-, CIRKASSIENN(S)-, KLÄDES-KAPOTT m. fl.
Ssgr: (jfr 2) KAPOTT-HATT. = KAPOTT 2. Portf. 1851, s. 256. Svart .. kapotthatt med stor bandrosett under hakan. HågkLivsintr. 6: 185 (1925). —
(3) -KLÄDE. (förr) benämning på vissa slag av (till kappor o. d. användt) grovt kläde. Synnerberg (1815). KrigVAT 1844, s. 58. Åstrand (1855).
Spoiler title
Spoiler content