SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KIKARE ɟi3kare2, sbst.2, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =; förr äv. KIKERT, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(kikare 1673 osv. kikert 17971846)
Etymologi
[liksom ä. d. kikker(e), dan. o. nor. kikkert, t. kieker, av nt. kiker l. holl. kijker(d) (holl. dial. kiekert) till nt. kieken resp. holl. kijken (se KIKA, v.2)]
1) optiskt instrument (vanl. bestående av tvenne i ställbart rör innefattade linssystem) som skärper ögats synkraft gm att låta avlägsna föremål synas under större synvinkel (o. därför större o. tydligare) än med blotta ögat; jfr KIK-GLAS samt FJÄRR(SYNS)-GLAS, PERSPEKTIV, TUB. Holländsk l. Galileis kikare, teaterkikare (i fackspr.). Astronomisk l. Keplers kikare, teleskop (i fackspr.). 5 st. gemena Kikare eller perspectif. BoupptSthm 1673, s. 306 a, Bil. Uti min förra åhrs Almanach är skrifwit om de upfundne Planeter, igenom långe tuber eller Kijkare, som dem giordt bekandte. Bilberg Alm. 1708, s. 33. Moll Fys. 4: 81 (1901). På 15 kilometers afstånd .. ligger Caumont, .. vid gunstig belysning skönjbart från höjderna medelst kikare. Wulff Petrarcab. 124 (1905). — jfr DAG-, DISTANS-, DUBBEL-, ENKEL-, FÄLT-, LÅNG-, NATT-, PRISMA-, SKJUT-, SPAN-, STJÄRN-, SÄL-, TEATER-, TERRESTER-, TURIST-, VATTEN-KIKARE m. fl. — särsk. i vissa uttr., i sht i bildl. anv.
a) [jfr holl. in den kijker(d) houden] (föga br.) hålla ngn l. ngt i kikaren, i eg. anv.: betrakta l. bevaka ngn l. ngt gm kikare; förr äv. bildl.: ha sin uppmärksamhet riktad på ngn l. ngt. Mig höllt grefven alltid i kikarn att ej kunna komma undan. Tersmeden Mem. 5: 43 (1770). Hålla et skepp i kikaren. Möller (1790, 1807).
b) [jfr holl. in den kijker(d) hebben l. krijgen, holl. dial. op'n kiekert hebben, t. auf dem kieker haben] ha(va), äv. få ngn l. ngt i, förr äv. på kikaren, i eg. anv.: betrakta resp. få syn på ngn l. ngt gm kikare; vanl. bildl.: ha resp. få sin uppmärksamhet riktad på ngn l. ngt som man önskar utnyttja l. dra fördel av l. ngt som man önskar komma i besittning av l. bliva l. göra o. d.; ha resp. få ngt i sikte. Hafva något på kikaren. Möller (1790, 1807). (Kusken Lindgren) lät .. förstå, huru han hade i kikaren att blifva Stockholmsbo. Almqvist AmH 2: 179 (1840). Jag hade .. (flickan) i kikaren under alla mellanakterna och iakttog hennes mimik. Lundegård Prom. 1: 201 (1893). Hvad har han nu för rackartyg i kikarn? Molin ÅdalP 91 (c. 1895). Geete Språkl. 148 (1924).
c) (föga br.) (något är) i kikaren, bildl., i fråga om framtidsperspektiv l. framtidsförhoppning. (De nyutnämnda kardinalerna) få .. utsigt — i kikaren — på den tredubbla kronan! Bremer GVerld. 2: 215 (1860). Ståndpunkterna voro .. till själfva grundplanet oförenliga: Augusts bibehållande, Stettin i kikaren — Stanislaus återinsättning, ersättning af Polen. AVQuennerstedt (1908) i KKD 4: 217.
2) (†) om lupp l. dyl. Kempe Graanen 73 (1675).
Ssgr (till 1): KIKAR- l. KIKARE-FODRAL.
-GEVÄR. mil. med kikarsikte försett gevär. Dagen 1915, nr 317, s. 5. Hemmer SkymdLjus. 46 (1921).
-HÅLL. (i sht i fackspr.) särsk. i uttr. inom kikarhåll, inom håll (avstånd) där man lämpligen kan använda kikare. Vi .. böra se honom (dvs. skonerten) förr än han oss, så vida vi äro inom kikarehåll. Gosselman SNAmer. 2: 30 (1833). FoFl. 1914, s. 152.
-SIKTE. i sht artill. o. mil. dels i fråga om artilleripjäs, om löstagbar, till riktinstrumentet hörande optisk anordning, dels i fråga om eldhandvapen, om optiskt hjälpmedel för underlättande av vapnets inriktande, i regel bestående av en med hårkors försedd enkel kikare, siktkikare. SD(L) 1904, nr 60, s. 4. 2UB 9: 654 (1906). Tack vare kikaresiktet på min lättare studsare kunde jag i den dåliga belysningen afgifva ett skott på en hornbärande bock. Höpken Momb. 141 (1908). Tingsten InfUtbildnEx. 60 (1918).
-SPANING. (i fackspr.) spaning medelst kikare. Hedin Front. 334 (1915). FörslExSkjutGranatk. 1924, s. 61.
Spoiler title
Spoiler content