SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1935  
KIL ɟi4l, sbst.1, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
Etymologi
[möjl. etymol. identiskt med KIL, sbst.2]
(starkt vard.) barnunge; pojke, grabb. Uarda 14 (1908, 1920). Uhrström SthmSkolpojksspr. 12 (1910). Moberg Rosell 289 (1932).
Spoiler title
Spoiler content