publicerad: 1935
KININ ɟini4n, stundom äv. ki-, n. (UB 5: 239 (1874) osv.) l. r. (Berlin Farm. 2: 652 (1851) osv.); best. -et, ss. r. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =.
Ordformer
(chi- 1851—1910. ki- 1834 osv. qui- 1871—1915)
Etymologi
farm. i kinabark förekommande alkaloid som utgör den värksammaste beståndsdelen i drogen; äv. om läkemedel beredt med kinin. Almroth Kem. 418 (1834). En sked kinin. Hillman Palacio Valdés MoM 253 (1895). Kininet är .. vårt bästa botemedel mot malarian. Söderström LäkKvacksalv. 60 (1926).
Ssgr (farm.): KININ-DOS. —
-PREPARAT. —
-SALT, n. —
-TANNAT. garvsyrat kinin. (Ekenberg o.) Landin 518 (1892).
Spoiler title
Spoiler content