SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KLACK, sbst.4, r. l. m.; pl. -ar.
Etymologi
[möjl. bildl. anv. av KLACK, sbst.2]
(vard., †) om ngt slags (tillsats till l. blandning med) spritdryck. Den redan i sig sjelf friska appetiten stimulerades med halfvor och klackar. Læstadius 1Journ. 119 (1831). Så kallade appetitsupar .. med klackar, gyntrar, 16 droppar m. m. NVexjöBl. 1847, nr 21, s. 2.
Spoiler title