SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1936 KLOVNA, v. -ade. vbalsbst. KLOVNAD (se d. o.). Ordformer (klovna (-f-, -ff-) 1541—1780. klåvna c. 1755) Etymologi [fsv. klufna, sv. dial. klovna (klumna), klövna, motsv. nor. dial. klovna, isl. klofna; bildat till p. pf. av KLYVA, v.2] (†) 1) intr.: klyva sig, spricka, rämna. Och olioberghet skal kloffna mitt j tw stycker. Sak. 14: 4 (Bib. 1541; Bib. 1917: rämna mitt itu). Lindahl o. Öhrling (1780). 2) tr.: klyva. Han .. kloffnade sitt Huffuud i tw. Kemner Trum. 73 (1629). Särsk. förb. (till 1; †): KLOVNA SÖNDER. Hiwlet på brunnen kloffnar sönder. LPetri SalPred. 12: 6 (1561). Anm. Det av Spegel (1712) anförda klova beror på felläsning av klovna i Sak. 14: 4 (Bib. 1541). SAOB Alfabetisk lista klov adj. klova subst. klova verb klovande klove subst. klovna verb klovnad subst. klovning subst. kloxa verb klubb subst.1 klubb subst.2 Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
