SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1936  
KLOXA, v., anträffat bl. i p. pr. -ande.
Etymologi
[jfr sv. dial. glokksa, om visst läte hos grodor, ä. t. kloxen, kluxen, kluchsen, t. glucksen, frambringa ett kluckande ljud, kackla m. m.; av ljudhärmande urspr. — Jfr KLUCK, interj., KLUCKA]
(†) kväka. The kloxande paddor. L. Paulinus Gothus Föret. B 4 a (1632; i bild, om papister).
Spoiler title
Spoiler content