SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1936  
KNOTTER knot4er, sbst.4, n.; best. knottret.
Etymologi
[sv. dial. knåtter, ljud hos vissa fåglar, halvhögt tal, smått gräl, knot; vbalsbst. till KNOTTRA, v.2]
(föga br.) till KNOTTRA, v.2 2: invändning, motsägelse. PT 1896, nr 261, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content