1) liten upphöjning l. knöl på slät yta; särsk. om liten, vårtlik upphöjning på hud; i sht i pl. Bäfverens stiärt är förutan all hår, hård, som med styfva fiäll eller knottrar öfverdragen. Broman Glys. 3: 264(c. 1730). Tidén Bosk. 96(1841). I många fall framträder eksemet såsom ett utslag bestående av små röda knottror. Jundell Barn. 2: 339(1927). — jfr EMBRYONAL-,SMÅ-,TUBERKEL-KNOTTRA.
2) (knappast br.) i fråga om hår: lock; anträffat bl. i pl. Hårets ljusa knottror. Hildén 3Ber. 60(1918).
