SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONSTRUKTÖR kon1struktö4r l. -œ4r, m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet constructör l. -eur)
Etymologi
[jfr t. konstrukteur, eng. constructer; av fr. constructeur, vbalsbst. till construire (se KONSTRUERA)]
vbalsbst. till KONSTRUERA.
1) motsv. KONSTRUERA 1; särsk. om person som (ss. anställd vid konstruktionsbyrå, teknisk anläggning l. tekniskt värk o. d.) utför l. sysslar med konstruktioner (o. därtill hörande experiment- o. provningsarbeten). En skicklig konstruktör. TT 1871, s. 27. Konstruktörer af sättmaskiner. 2UB 10: 199 (1906). SFS 1920, s. 1532 (i telegrafvärket). Dugliga konstruktörer med .. vana vid konstruktion av transportanordningar. SvD(A) 1933, nr 66, s. 20. jfr BRO-, CHEF-, FARTYGS-, MASKIN-, SKEPPS-KONSTRUKTÖR. särsk.
a) (förr) sjömil. titel för innehavare av officersbeställning (med underlöjtnants grad) vid konstruktionskåren. SvKrigCivCal. 1801, s. 82. jfr UNDER-KONSTRUKTÖR.
b) byggn. person som utför byggnadskonstruktioner; förr äv.: byggmästare, skeppsbyggare. Weste FörslSAOB (1823). Andersson 65 (1845). Ekbohrn 1: 140 (1868). 2NF 25: 1272 (1917).
2) (mera tillf.) motsv. KONSTRUERA 2. NordT 1885, s. 74. Mer konstruktör och fantast än en den reala politikens man, kunde han framkasta de utmärktaste uppslag. Söderhjelm Prof. 417 (1913). SvLittH 2: 80 (1919). jfr SAMHÄLLS-KONSTRUKTÖR.
Spoiler title
Spoiler content