SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONTRA- ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2261):
(4) KONTRA-BAS. mus.
1) djup basröst l. baston; äv. mer l. mindre bildl. Topelius Vint. I. 1: 23 (1863, 1880; om dånet av grova kanoner). Östergren (1930).
2) [jfr t. konterbass, fr. contrebasse, it. contrabbasso] basfiol. Envallsson 156 (1802). Jeanson (o. Rabe) 1: 196 (1927).
3) (numera mindre br.) bombardong; jfr HELIKON, sbst.2 2. UB 2: 527 (1873). 2NF (1910).
4) 32 l. 16 fots labialstämma i orgel. Sundelius NorrköpMinne 358 (i handl. fr. 1775). Hennerberg (o. Norlind) 1: 119 (1912).
Ssgr (till -BAS 1; mus.): kontrabas-harpa, r. l. f. visst slags ålderdomlig, djuptonig nyckelharpa med tre strängar. Uppl. 2: 439 (1908). 2NF 20: 192 (1913).
-klarinett. klarinett som ligger en oktav lägre än den vanliga klarinetten. UB 2: 531 (1873).
-tuba. bombardong. Wegelius Musikl. 2: 183 (1889). —
-BASIST1004 l. 30~02. [jfr t. kontrabassist, eng. contrabassist, fr. contrebassiste; till -BAS 2] mus. person som (yrkesmässigt) spelar basfiol. Weste 1: 420 (1807). Norman MusUpps. 72 (1883, 1888). —
(4) -BASUN. mus. 32 fots basun i orgelvärk. Mecklin BegTonk. 47 (1802). Hennerberg (o. Norlind) 1: 114 (1912). —
(1) -BATTERI. (konter- 1852—1871. kontra- 1691 osv. kontre- 1839) [jfr t. konterbatterie, eng. counterbattery, fr. contrebatterie] mil. batteri anlagt emot ett fientligt batteri (i avsikt att motvärka det senares eld), motbatteri; särsk. bef. om vid belägring av fästning, i fältvallens krön anlagt batteri avsett att motvärka flankerande eld från fästningen o. förstöra dess kaponjärer m. m. Rålamb 8: 47 (1691). KrigVAH 1807, s. 55. 2NF (1910). —
(3) -BESÖK. (numera föga br.) återbesök, återvisit, kontravisit. Agrell Maroco 2: 24 (1796, 1807). Auerbach (1911). —
(2) -BOK; pl. -böcker. [jfr t. kontrabuch] i sht handel. bok vari moträkning föres, motbok; numera i sht om liten (ss. kassabok uppställd) anteckningsbok som köpman l. arbetsgivare o. d. överlämnar till viss person o. vari (för att tjäna till kontroll vid slutbetalning l. annan uppgörelse) från köpmannens l. arbetsgivarens sida anteckningar göras om vederbörande persons varuinköp l. inbetalningar l. utförda arbete o. d. Stiernman Com. 3: 673 (1668). En Contra-Bok emellan Bryggaren Pihlberg och Tunnbindaren Joh. Hök. DA 1793, nr 98, s. 3. SPF 1859, s. 690. Sillén BokförMet. 1: 186 (1915). —
(3) -BORGEN. (numera bl. i Finl.) underborgen. RARP 4: 208 (1649). Hernberg Rättsh. 291 (1922). —
(1) -BRASS. [jfr t. konterbrasse, eng. counterbrace] sjöt. brass som går i motsatt riktning mot vanlig brass, föröver gående brass. Contrabrassar löpa från råerne förut. Dalman 12 (1765). Smith (1916).
Spoiler title
Spoiler content