SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONTUSERA kon1tɯse4ra l. -tu-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING. jfr KONTUSION.
Etymologi
[jfr t. kontusieren, eng. contuse; av p. pf.-stammen contus- (se KONTUSION) till lat. contundere (se KONTUNDERA)]
farm. sönderstöta (i mortel). Ahlberg FarmT 91 (1899).
Spoiler title
Spoiler content