publicerad: 1938
KRULL, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
(vard., †) = KRULL-TOBAK. Möller 2: 227 (1785). WoJ (1891). jfr: På vägar skall du vilse köra, / Om natten idel gastar höra / Och lukta bönders två-örs-krull. Bergklint Vitt. 111 (c. 1775).
Spoiler title
Spoiler content