SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1938  
KUR 4r, sbst.2, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar (Broman Glys. 2: 16 (c. 1730) osv.), ngn gg -er32 (SvD(A) 1931, nr 87, s. 3 (: skyddskurer)).
Ordformer
(cour 17511754. kur (kuur, cuhr) 1691 osv.)
Etymologi
[sv. dial. kur, liten hög (av gödsel, mossa, torv, hö), liten kolmila, koja, litet hus, farstukvist (äv. i formen kure), sufflett; jfr det från nord. lånade fin. kuuro, gömställe; av den ieur. roten gu, vara välvd (se KURA, v.2)]
litet tak l. skjul; särsk. om dylikt tak osv. anbragt till skydd för ngt mot väder o. vind o. d.; äv. om litet fristående ”hus” avsett för dylikt ändamål. Broman Glys. 2: 16 (c. 1730). Denna lilla klocka (dvs. den minsta i Delsbo kyrkas klockstapel) hade förut ända till 1735 .. setat ofvanpå takkammen i en liten ”kur” öfver högkoret. Wengelin GMinn. 16 (1893). Många pumpar .. äro inbyggda i små kurar till skydd mot kölden. Fatab. 1930, s. 217. — jfr SKYDDS-KUR. — särsk.
a) om mindre skjul tjänande till skydd för vaktpost o. d. BtVLand 2: 94 (1760). Sjöberg Kvart. 548 (1924). — jfr BANVAKTS-, POST-, SKYLLER-KUR m. fl.
b) (†) om litet badrum l. ångskåp. Tersmeden Mem. 4: 105 (1751). DA 1824, nr 107, Bih. s. 5. — jfr BAD-KUR.
c) (†) om täckt bärstol. Roman Holbg 241 (1746).
d) om mindre skjul för förvaring av redskap, sprängämnen o. dyl. l. till skydd för apparater o. d. I kuren varande dynamit. TT 1894, Allm. s. 21. Östergren FrämOrd (1933). — jfr DYNAMIT-, MATERIAL-, REDSKAPS-, VÄRKTYGS-KUR.
e) tak l. skjul på vagn, släde l. båt o. d., särsk. om sådant bestående av spjälor mellan vilka spänts tyg l. läder o. d.; jfr SUFFLETT. Rålamb 10: 16 (1691; på fartyg). Grefve Falkenburg åker i en resvagn med uppspänd kur. Almqvist Amor. 203 (1839). Hansom caben, .. där kusken har sin plats bakom kuren. Laurin 2Minn. 367 (1930). — jfr FÄLL-, FÄRD-, LÄDER-, SCHÄS-, VAXDUKS-KUR.
f) (†) om utbyggnad på tak, takkupa. Weste FörslSAOB (1823). Brunius GotlK 1: 144 (1864).
g) (†) bärgv. om mer l. mindre tillfällig påbyggnad på schaktugn för ökande av ugnsschaktets höjd; äv. om tillfälligt uppbyggd låg cylindrisk fineringsugn. Inrättning af en liten kur på de små (mas-)Ugnarne, til hettans förökande och befordran af en snällare gång i Ugnen. VetAH 1745, s. 12. Rinman 1: 489 (1788). — jfr GNISTER-KUR.
h) (†) om den översta delen av en väderkvarn, huv. Kalm Resa 3: 305 (1761). ArbB 8 (1887).
i) (numera mindre br.) oeg., om mindre drivbänk med förhöjda väggar. Lundberg Träg. 44 (1754). HbTrädg. 1: 115 (1872). — jfr DREV-, DRIV-, MELON-KUR.
j) oeg., om torvstack (som till formen erinrar om en postkur). TT 1874, s. 203. MosskT 1887, s. 59.
Ssgr: (i) KUR-LÅDA, r. l. f. (†) bänklåda till en drivkur. Lundström Trädg. 337 (1852).
(e) -SLÄDE. (numera föga br.) övertäckt släde; jfr -VAGN. Serenius (1741). Berg SkansenVagnh. 8 (1926).
(e) -VAGN. (numera föga br.) övertäckt vagn, halvtäckt vagn; jfr -SLÄDE. Lind (1749). Larsson i By Vår 200 (1927).
Spoiler title