SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KUSTOS kus4tos, sbst.2, m.; best. -en l. kustoden kustω4den l. kɯ-, äv. 4d-, i best. anv. dock vanl. utan slutart.; pl. -ar l. (vanl.) kustoder kustω4der l. kɯ-, äv. 4d-; äv. KUSTOD kustω4d l. kɯ-, äv. 4d, sbst.2; best. -en; pl. -er. Anm. Förr användes ordet äv. med lat. böjning. BerRevElLärov. 1824, s. 20 (: Custodes, pl.).
Ordformer
(förr äv. skrivet c-. -od 1818 (: Custoden, sg. best.), 1903 osv. -os 1734 osv.)
Etymologi
[jfr t. kustos, kustode, eng. custodian, uppsyningsman, fr. custode, kyrkoföreståndare m. m.; av lat. custos (gen. -ōdis), väktare. — Jfr KUST, sbst.2, KUSTOD, sbst.1, KUSTOS, sbst.1]
tillsyningsman, ordningsman.
a) (i fråga om ä. l. utländska förh.) om tillsyningsman, vaktmästare l. dyl. vid kyrka, kloster, institution o. d. Atterbom Lyr. 1: 187 (1818; i fråga om italienska förh.). Jag lät custoden tända ett bloss och vandrade så högst upp i ruinerna (i Colosseum). Böttiger 6: 279 (1836). FinlStatskal. 1937, s. 130 (om viss tjänsteman vid botaniska museet vid Helsingfors' universitet). jfr: Archivi custos medh sine vnderhaffuande collaboranter. CivInstr. 310 (1626; om viss tjänsteman vid Riksarkivet).
b) [anv. utgår från det nylat. uttr. custos morum, ”sedernas väktare”, som förr var (den officiella) benämningen på ordningsman] (förr; se dock nedan) pedag. i avdelning (klass l. dyl.) av en skola: lärjunge som hade ansvaret för ordningen i klassen osv. (i sht under lärarens frånvaro), ordningsman. Serenius (1734; under prepositor). Föreskrifter angående custodernas skyldigheter och ansvar. Karlson ÖrebroSkolH 1: XXVII (1871). Huru den för veckan utsedde ”custos” i klassen skötte sitt åliggande. Vesterlund Skolm. 60 (1924; i fråga om förh. i Uppsala på 1860- o. 1870-talen). — särsk. (numera mindre br.) bildl.; särsk. i uttr. spela kustos över ngn, agera husbonde över ngn. Liljecrona RiksdKul. 97 (1840). HågkLivsintr. 10: 214 (1929).
c) (i fråga om ä. skolförh. i Växjö) benämning på yngre skolgosse som (vanl. mot vederlag i mat o. husrum) tjänstgjorde som uppassare åt (i en ”kammare” tillsammans boende) äldre skolgossar; jfr KUST, sbst.2 b. Ödmann Hågk. 75 (c. 1805; uppl. 1918).
Avledn.: KUSTODIERA, v., -ing. eg.: vara tillsyningsman; anträffat bl. (i Finl.; pedag.) om lärare: ”hava vakt” (under skrivning o. d.). HLittSt. 3: 211 (1882). Nordmann BorgåBarn 93 (1906).
Spoiler title
Spoiler content