publicerad: 1939
KÄRA ɟä3ra2 l. ɟæ3-, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
sjöt. gå l. hålla nära intill (en kust, en udde o. d.). SDS 1895, nr 453, s. 2. Hvar och en vill kära Skagen så snålt som möjligt för att desto förr komma i friare och öppnare vatten. Stenfelt Skepp. 213 (1903). Efter ett dygns välbehövlig vila gick det vidare mot nordkusten, alltjämt kärande västra stranden. Wilhelm Dvärg. 232 (1922).
Spoiler title
Spoiler content