SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LAKE la3ke2, sbst.2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar (HFinlH 1: 316 (c. 1545) osv.), i Finl. äv. -or (TPedFinl. 1895, s. 125, Bergroth FinlSv. 61 (1916)); förr äv. LAKA, sbst.2, m. l. f. l. r.; best. -an (Schroderus Comenius 166 (1639)); pl. -or (jfr ovan) l. -er (Sundelius NorrköpMinne 674 (i handl. fr. 1593), Bolinus Dagb. 61 (1674)).
Ordformer
(lack- c. 1545. la(a)k- 1593 osv. -a, nom. c. 1635—1730, 1850. -a, oblik form c. 1710—1730. -e 1693 osv.)
Etymologi
[fsv. laki; jfr ä. d. lake, nor. lake, isl. laki; möjl. till ett germ. adj. med bet. ”fuktig, slemmig” (jfr mnt. wlak, feng. wlacu, ljum), med syftning på lakens mjuka kött o. slemmiga hud]
1) fisken Lota vulgaris Cuv.; äv. ss. maträtt. Döva, klubba, slå lake, se DÖVA, v.1 2 a, KLUBBA, v.2 a β, SLÅ, v. HFinlH 1: 316 (c. 1545). Palmchron SundhSp. 109 (1642). Laken förekommer i de flesta insjöar och floder i Sverige. Nilsson Fauna 4: 582 (1855). Stufvad lake. Langlet Husm. 341 (1884). Walin Födoämn. 65 (1906). — jfr INSJÖ-, SALTSJÖ-, STEN-LAKE. — särsk. (i vissa trakter) i uttr. meta lake (l. lakar), ss. namn på leken ”tämja stutar”. Ihre Superstit. 32 (1750).
2) (enst., †) fisken Onos cimbrius Lin., fyrtömmade skärlångan (som till det yttre påminner om laken). BerGotlHushållnS 1866, s. 37.
3) fisken Zoarces viviparus Lin., ålkusa; i ssgn TÅNG-LAKE.
Ssgr (i allm. till 1): A: LAK-FISKE. (lak- 1887 osv. laka- c. 1740—1926. lake- 1920—1931) Broman Glys. 3: 710 (c. 1740). —
-FÅNGST. jfr -FISKE. Schröder Fiske 6 (1900). —
(jfr 3) -GULA, f. l. r. (†) zool. fisken Zoarces viviparus Lin., tånglake. VetAH 1785, s. 315. Heinrich (1828). —
-KLUBBA, r. l. f. fisk. redskap varmed lake ”klubbas”. Strindberg Hems. 10 (1887). —
-KROK. (lak- 1733 osv. laka- 1529. lake- 1723—1897) fisk. jfr KROK 1 c. HSH 37: 3 (1529). —
-KÄX. (lak- 1857 osv. lake- 1723—1895) (i vissa trakter) fisk. för lakfångst avsett fiskredskap bestående av en kort metallstång som i sin nedre ända är försedd med ett antal (ofta draggformigt anordnade) krokar. Tiselius Vätter 1: 108 (1723). Upsala(A) 1920, nr 64, s. 6. —
-LEVER. (lak- c. 1755 osv. laka- c. 1645. lake- 1650—1832) äv. ss. maträtt. IErici Colerus 2: 66 (c. 1645). Hagdahl Kok. 372 (1879). —
-MJÖLKE. SkandFisk. 174 (1845). —
-ROM. Topelius Dagb. 4: 232 (1839). —
-RYSSJA. (lak- 1733 osv. lake- 1926) fisk. Broman HelsB 131 (1733). —
-SKIVA, r. l. f. (i vissa trakter) fisk. för lakfångst avsett fiskredskap som består av en med två (l. flera) krokar (se KROK 1 c) försedd rektangulär, på ena sidan blybeklädd mässingsskiva. GFiskaren 27 (1845). Stuxberg Fisk. 398 (1895). —
-SLÄKTE(T). (lak- 1929 osv. lake- 1855) zool. fisksläktet Lota Cuv., till vilket bl. a. laken hör. Nilsson Fauna 4: 579 (1855). —
-STRUT. fisk. hängryssja för lakfångst. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 14. —
-ÅS. (numera knappast br.) (ler)bank på (sjö)botten där lakar samlas vid lektiden. Brauner Bosk. 140 (1756). Uppl. 2: 158 (1903).
B (i vissa trakter): LAKA-FISKE, -KROK, -LEVER, se A. —
-TRUBB. (i Jämtl.) fisken Cottus poecilopus Heck., bärgsimpa (vars färgteckning delvis påminner om lakens). ÖfversVetAFörh. 1876, nr 3, s. 129. LfF 1906, s. 70.
C: LAKE-FISKE, se A. —
-GÄRS, äv. -GERS. (i Jämtl.) = LAKA-TRUBB. ÖfversVetAFörh. 1876, nr 3, s. 129. LfF 1906, s. 70. —
-KROK, -KÄX, -LEVER, -RYSSJA, -SLÄKTE(T), se A.
Spoiler title
Spoiler content