SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1939  
LANDTBRUK lan3t~brɯ2k, förr äv. LANDBRUK l. LANDSBRUK, sbst.2, n.; best. -et; pl. (i bet. 2) =.
Ordformer
(land- 1669 - 1856. lands- (-dz-) 16711774. lan(d)t- 1733 osv.)
Etymologi
[jfr d. landbrug, nor. landbruk; av LAND (i bet. 1 a α) o. BRUK (i bet. 8). Beträffande formen landt- se LAND ssgr F]
1) värksamhet(en) att odla jord (för produktion av säd, rotfrukter o. andra gagnväxter i större skala), jordbruk, åkerbruk; oftast i utvidgad anv., med inbegrepp av husdjursskötsel, stundom äv. av andra med jordbruket förbundna näringsgrenar, särsk. trädgårds- o. skogsskötsel; oftast om jordbruk ss. egen art av yrkesmässig värksamhet l. ss. en egen näringsgren l. ett särskilt yrke l. en egen vetenskap; jfr AGRIKULTUR, LANDT-HUSHÅLLNING 1. Syssla med, ägna sig åt, slå sig på, idka, driva landtbruk. Risingh KiöpH 5 (1669). Landbruket är Grundwahlen til Welståndet aff hwart itt Landskap. Dens. LandB 4 (1671). Borgerskap som lefver af landbruk som bönder, kan eij räknas för borgerskap. Polhem Bet. 1: 29 (1721). (Följden av att staten med höjd dagspänning lockade arbetaren till järnvägsbyggena var) att arbetarne öfvergåfvo landbruket och sina hemtjenster. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 100 (1856). Undervisning i landtbruk. Grotenfelt LandtbrFinl. 222 (1896).
2) mer l. mindre konkret: jordbruksrörelse, jordbruksföretag; jordegendom som användes för bedrivande av jordbruk, landtgård, gård, hemman. Ett landtbruk på 50 tunnland. Bönderne skola obehindrade blifva vid sina Landtbruk. Nordberg C12 2: 98 (1740). Endast ett mycket rikt landtbruk, d. v. s. ett sådant, som har öfverflöd på gödsel, kan utan förlust våga att drifva .. (potatisodling) i stort. QLm. 1: 35 (1833).
Ssgr (till 1): LANDTBRUKS-AKADEMI. särsk. i sg. best., om en i Sv. 1811 inrättad akademi (se d. o. 3) med uppgift att gm vetenskaplig forskning o. praktisk rådgivning o. d. främja jordbruket. Stadgar för Kongl. Svenska Landtbruks-Academien. KungörLA 1811, s. 3. Kuylenstierna Statsmaskin. 38 (1926).
-ARBETE~020, äv. ~200. Atterbom Minn. 490 (1818).
-ATTACHÉ. till viss beskickning knuten tjänsteman med uppgift att i ett främmande land följa jordbrukets utveckling o. ekonomiska läge o. dyl. o. lämna rapport härom till hemlandet samt befrämja avsättningen av hemlandets jordbruksprodukter; jfr -RÅD 2. BtRiksdP 1921, 6: nr 3 A, s. 43.
-BEFÄL. vid jordbruk anställd arbetsledare; vanl. koll. TurÅ 1919, s. 100.
-BOKFÖRING~020. bokföring (av det slag) som tillämpas inom jordbruket. Juhlin-Dannfelt 7 (1886).
-BOKHÅLLARE~0200. anställd på ett (större) landtbruk (ofta äv. tjänstgörande ss. landtbruksbefäl). Björkman (1889).
-BOKHÅLLERI. jfr -BOKFÖRING. KungörLA 1811, s. 6.
-BOTANIK. (i fackspr.) gren av botaniken som sysslar med utforskandet av kulturväxternas livsvillkor o. d. MosskT 1891, s. 262.
-BYRÅ. byrå (dels i domänstyrelsen, dels i landtbruksstyrelsen) för handläggande av ärenden av rent landtbruksteknisk art. Lundell (1893). SFS 1916, s. 538 (i domänstyrelsen). Därs. 1925, s. 887 (i landtbruksstyrelsen).
-DRIFT. jfr DRIFT 15 o. 17 b. TLandtm. 1900, s. 921.
-EKONOMI. (i sht i fackspr.)
1) ekonomisk drift av ett landtbruk; jfr EKONOMI 1. QLm. 5: 25 (1835).
2) ett landtbruks l. landtbrukets ekonomi; jfr EKONOMI 4. BtRiksdP 1895, 6Hufvudtit. s. 10.
3) landtbrukets ekonomilära; jfr EKONOMI 5. AB 1869, nr 127, s. 2. (Professor i) Lantbruksekonomi (vid universitetet i Hfors) FinlStatskal. 1925, s. 124.
Avledn. (till -EKONOMI 1, 2, 3): landtbruksekonomisk, adj. (i fackspr.) —
-ELEV. praktikant på ett landtbruk; förr äv. om vissa elever vid landtbruksinstitut. StadgUltunaLandtbrI 1846, s. 16. BoupptVäxjö 1870. SvD(A) 1934, nr 316, s. 20.
-ENTOMOLOGI. (i fackspr.) gren av entomologien som sysslar med studiet av sådana insekter som äro till nytta l. skada för jordbruket. SFS 1926, s. 774.
-FYSIK. (i fackspr.) jfr -VETENSKAP. 2NF 37: 53 (1924).
-FÖRSÖK. (i fackspr.) jfr FÖRSÖK 1 b. LAA 1813, s. 185.
-GEOGRAFI. geogr. gren av geografien som sysslar med landskapsbilden sådan den bestämmes av jordbruket. Ymer 1935, s. 201.
-GEOLOGI. (i fackspr.) jfr -VETENSKAP. Bergstrand Geol. 172 (1868).
-GÖROMÅL~102 l. ~200. QLm. 3: 5 (1833).
-HÖGSKOLA~020. för meddelande av högre landtbruksundervisning o. bedrivande av vetenskaplig forskning till främjande av jordbruket; särsk. i sg. best., om högskolan vid Ultuna. TT 1887, s. 31. SvStatskal. 1939, s. 806.
-INGENJÖR. (stats)tjänsteman med uppgift att tillhandagå jordbrukarna med råd och upplysningar i jordbruksangelägenheter o. i förekommande fall uppgöra förslag till förbättringar, företrädesvis rörande torrläggning o. bevattning av jord o. d., samt (numera huvudsakligen) att utföra vissa i lag föreskrivna syneförrättningar vid dylika torrläggnings- o. bevattningsföretag; jfr AGRONOM a. LAH 1857, s. 124. 15 landtbruksingeniörer och undervisare i boskaps- och fårskötsel äro anstälde och aflönade med statsmedel. NDA 1877, nr 7, s. 3. SFS 1923, s. 49.
-INSPEKTÖR. (förr) ledamot av landtbruksstyrelsen med huvudsaklig uppgift att handlägga ärenden av rent landtbruksteknisk art. SFS 1889, nr 57, s. 3.
-INSTITUT. för meddelande av (företrädesvis) teoretisk landtbruksundervisning o. bedrivande av vetenskaplig forskning till främjande av jordbruket; jfr -HÖGSKOLA. Alnarps landtbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Internationella landtbruksinstitutet i Rom. GASilverstolpe PædHdl. 1: 53 (1813). Landtbruks-Institutet på Degeberg. LAH 1835, s. 48. Kongl. Maj:ts nådiga stadgar för Ultuna Landtbruksinstitut. (1846; titel). (Riksdagens beslut) angående inrättande af ett Landtbruksinstitut vid Alnarps kungsgård i Skåne. SvRStBesl. 1858, s. 46. —
-KEMI. (i fackspr.) jfr -VETENSKAP. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 4.
Avledn.: landtbrukskemisk, adj. (i fackspr.) —
-KEMIST. med uppgift att utföra kemiska undersökningar o. d. för jordbrukets räkning. NF 1: 281 (1875).
-KLUBB. lokal jordbrukarsammanslutning för främjande av jordbruket (huvudsakligen gm anordnande av föredrag o. diskussioner). NerAlleh. 1871, nr 17, s. 1.
-KONSULENT. jordbrukskonsluent. FörhAllmLandtbrMöteNorrk. 1876, s. 13 (om norska förh.). SFS 1905, Bih. nr 2, s. 72.
-KURS. för meddelande av landtbruksundervisning. BtRiksdP 1887 B, 7Hufvudtit. s. 52.
-LÄRLING. (†) om vissa elever vid landtbruksinstitut som besökte institutet huvudsakligen för att skaffa sig praktisk jordbruksutbildning. StadgUltunaLandtbrI 1846, s. 16. PT 1904, nr 278, s. 1.
-LÄROVÄRK~102 l. ~200. (i fråga om utländska förh., särsk. i Finl., samt ä. sv. förh.) benämning på vissa högre landtbruksskolor. LAH 1849, s. 29. Det första landtbruksläroverket (i Sverge) inrättades på Degeberg i Vestergötland år 1835. Svedelius Statsk. 1: 38 (1868). Högre Svenska lantbruksläroverket i Åbo. FinlStatskal. 1925, s. 212.
-MASKIN. jfr -REDSKAP. TT 1872, s. 19.
-MUSEUM. med samlingar av föremål o. d. som belysa jordbrukets historia. SFS 1890, nr 66, s. 1.
-MÖTE. sammankomst av landtbrukare för dryftande av jordbruksfrågor, ofta i förening med utställning av husdjur, jordbruksprodukter, maskiner, redskap o. d. Stadgar för Allmänt Svenskt Landtbruksmöte. (1846; titel). BtRiksdP 1930, 10: nr 2, s. 67.
-NÄRING(EN). jordbruksnäring(en). LAHT 1900, s. 76.
-OMBUD~02 l. ~20. om de av hushållningssällskapens medlemmar utsedda ombuden som utöva beslutanderätten vid sällskapens sammanträden. SFS 1923, s. 320.
-PRODUKT. jordbruksprodukt. InbjAllmLandtbrMöteSthm 1846, s. 3. —
-REDSKAP~20 l. ~02. jordbruksredskap. FörtLandtbrRedskAllmLandtbrMöteUps. (1855; i titel).
-RIKSDAG~20 l. ~02. (ngt vard.) möte hållet av ombud för landets samtliga hushållningssällskap. TT 1874, s. 258. Upsala(A) 1920, nr 224, s. 1.
-RÅD.
1) (19181928 existerande) statlig rådgivande myndighet för jordbruks- o. fiskerifrågor. BtRiksdP 1891, IV. 1: nr 7, s. 69 (i fråga om förslag till inrättande av dylikt råd). SFS 1918, s. 2487.
2) (högre) titel för vissa landtbruksattachéer. SvD(A) 1930, nr 252, s. 7.
3) (i Finl.) honorärtitel för person som gjort sig särskilt förtjänt om jordbruket. FinlStatskal. 1888, s. 381. Schildt Hemk. 12 (1919).
Avledn. (till -RÅD 3): landtbruksrådinna, f. (i Finl.) ett landtbruksråds hustru. FoU 21: XXVIII (1908). Schildt Hemk. 17 (1919).
-SKOLA, r. l. f. för meddelande av landtbruksundervisning; särsk. om dylik lägre skola som meddelar såväl teoretisk som praktisk landtbruksundervisning o. som väsentligen avser att utbilda förmän vid jordbruket; motsatt: landtmannaskola. SFS 1841, nr 2, s. 3. BtRiksdP 1929, 10: nr 1, s. 20.
-SKÖTSEL. [jfr BOSKAPS-, TRÄDGÅRDS-SKÖTSEL] (†) jordbruksdrift, jordbruk. VgFmT I. 6—7: 46 (1755). SC 1: 250 (1820). StadgUltunaLandtbrI 1846, s. 20. —
-STATISTIK. (i fackspr.) gren av tillämpad statistik som behandlar företeelser som beröra jordbruket. LAH 1852, s. 175 (rubrik).
Avledn.: landtbruksstatistisk, adj. (i fackspr.) Lantbruksstatistiska byrån (i landtbruksstyrelsen). FinlStatskal. 1924, s. 210.
-STIPENDIAT. person som av vederbörande statliga myndighet antagits ss. elev för utbildning till landtbruksingenjör o. som under utbildningstiden tjänstgör ss. biträde åt en landtbruksingenjör. BtRStP 1865—66, IV. 1: nr 60, s. 26.
-STYRELSE(N). under jordbruksdepartementet lydande centralt ämbetsvärk med uppgift bl. a. att handlägga vissa ärenden rörande jordbruk, landtbruksundervisning, trädgårdsskötsel o. fiske. BtRiksdP 1889, 6Hufvudtit. s. 13. Kuylenstierna Statsmaskin. 38 (1926).
-SÄLLSKAP~20 l. ~02. jordbrukarsammanslutning för främjande av jordbruket. Sverges allmänna landtbrukssällskap. SP 1792, nr 8, s. 4. 2NF 37: 54 (1924).
-TEKNISK. TT 1874, s. 234.
-TIDNING. jfr -TIDSKRIFT. Landtbruks-Tidning. (1814; tidskriftstitel). Nyblom Twain 1: 14 (1873).
-TIDSKRIFT~02 l. ~20. tidskrift som särskilt sysselsätter sig med jordbruksfrågor. AB 1869, nr 127, s. 2.
-TJÄNSTEMAN~102 l. ~200. tjänsteman (bokhållare o. d.) anställd på ett (större) landtbruk. SvD(A) 1932, nr 297, s. 29.
-UNDERVISNING~1020. undervisning i för jordbruket viktiga ämnen l. i landtbruksgöromål. Högre, lägre landtbruksundervisning, vetenskapligt lagd resp. mera praktiskt betonad. NF (1885). BtRiksdP 1930, 10: nr 89, s. 1.
-UTSTÄLLNING~020. offentlig utställning av husdjur, jordbruksprodukter, landtbruksmaskiner o. d. 2VittAH 29: 100 (1880, 1884).
-VECKA, r. l. f. benämning på vissa med sammanträden, föredrag o. diskussioner förenade jordbrukarmöten som pågå ungefär en vecka. LAHT 1905, s. 360.
-VETENSKAP~102 l. ~200. vetenskap(sgren) som sysslar med problem av särskilt intresse för jordbruket. QLm. 1: 9 (1833).
-VÄXT. jordbruksväxt. Bergstrand Johnson 2: 11 (1874).
-ZOOLOGI. jfr -VETENSKAP. SFS 1912, s. 351.
-ÄMNE. till landtbruksundervisningen hörande fackämne. Juhlin-Dannfelt 239 (1886).
Avledn. (till 1): LANDTBRUKA, v., -ning (†, se nedan). idka landtbruk; utom tillf. (vard.) bl. ss. p. pr. i adjektivisk anv., företrädesvis om folk, nation o. d. EconA 1807, mars s. 104. Ett landtbrukande folk. Agardh ThSkr. 3: 32 (c. 1855). En allvarsam landtbrukande baron. BEMalmström 1: 584 (c. 1860). (På idealfarmenBrook Farm) skulle landtbrukas, hantverkas, idkas konst och vetenskap. Johansson SpeglL 183 (1922, 1926). särsk. (†) ss. vbalsbst. -ning. VetAH 1745, s. 159.
Spoiler title
Spoiler content