SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1939  
LEBEN le4ben, n. oböjl., förr äv. LEBENS, sbst. oböjl.
Ordformer
(leben 18381919. lebens 18931897)
Etymologi
[jfr d. leben; av t. leben, liv, till leben, leva (se LEVA). — Jfr LEVEN]
(vard., mindre br.) sätt att leva, liv; i sht om muntert, sällskapligt liv under fria o. otvungna former; jfr LEVEN 2. Rinman bjöd den ena bålen efter den andra .. och det blef ett lustigt leben. JNybom (1838) hos Sylwan FyrtiotStud. 15. Om kvällarna höres musiken från Flustret, där det nu är ett lebens hvarenda kväll. Sundbeck Elsa 160 (1897). Söderberg Heine Tyskl. 11 (1919).
Spoiler title