SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LINA, v.1 -ade; p. pf. äv. -t (Fatab. 1907, s. 82 (1547), InventVallentuna 1556).
Etymologi
[jfr sv. dial. (Smål., Halland, Skåne) lina, fodra (kläder) med lärft; avledn. av LIN (i bet. 3)]
(†) fodra (ngt) med lärft. Fatab. 1907, s. 82 (1547). Ett stÿcke gammalt Silke lijnt medh lärefft. InventVallentuna 1556. Till att Lijna en stor Pergamens Tafla medh (utlämnas) Enb(rett) Läroftt .. 3 al(na)r. KlädkamRSthm 1592 B, s. 28 a.
Avledn. (†): LINING, m. l. f. skoning av lärft (ss. förstärkning av kanten på bonader l. täcken l. av nedre kanten på kjol l. dyl.). HSH 37: 9 (1548). (Lärft) till Liiningar vnd(er) piig(or)-nes kiorttlar. GripshR 1550. Därs. 1551.
Spoiler title
Spoiler content