SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÄNS län4s, adj. oböjl., predikativt.
Ordformer
(länds 1752—1801. läns (-e-, -nns) 1689 osv. länts 1788)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. lens; av nt. l. holl. lens, tom; jfr flaml. len(t)s, lengsch, lins, matt, kraftlös, slapp, öfris. len(t)s, tömd; av ovisst urspr. — Jfr LÄNSA, v.1—2]
1) (nästan) fri från vatten (l. annan vätska), tömd från (inkommet) vatten; förr äv. oeg., om vatten: uttömd, borta; ss. objektsbestämning (i sht i vissa uttr., ss. få, hålla, pumpa, ösa läns) ofta med underförstått obj.; urspr. (o. alltjämt oftast) sjöt. om fartyg o. d. Hålla, ösa båten läns. Det var svårt att få fartyget läns. SkepCommSkepzb. 1689. En .. Vatn-konst, som skulle .. hålla vatnet länns uti den stora Grufvan. Hülphers Dal. 610 (1762). VetAH 1765, s. 111 (om brunn). När det icke är läns i (toddy)-glaset. Carlén Köpm. 1: 28 (1860). Man hade fortfarande (på 1600-talet) svårt att hålla grufvorna läns. Uppl. 2: 182 (1906). — jfr SLINGER-LÄNS. — särsk.
a) (numera mindre br.) om spruta l. pump: som är tom o. därför icke ger vatten. PH 4: 2765 (1748; om spruta). Konow (1887; om pump).
b) i substantivisk anv., ss. beteckning för den höjd vattnet kan uppnå på bottnen av ett träfartyg för att detta skall kunna gälla ss. läns. Vattnet i fartyget (hade) stigit tre fot öfver läns. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 25, s. 7.
2) (ngt vard.) bildl.: tömd, tom; uttömd l. blottad (på ngt, i sht pängar o. d.); vard. äv. pregnant, om person: utan pängar l. tillgångar, barskrapad, pank. Kassan är läns. Han var alldeles läns (på pängar l. medel). Jag gick hem från spelet, der min Pung blifvit läns. Ekelund Fielding 238 (1765). Brödkorgen blef läns vid bordet. Hagström Herdam. 3: 385 (1899). Lagret är läns. Hedin 1Varn. 25 (1912). Nu var till och med hon läns på fler ord. Väring Frost. 141 (1926).
Ssgr (till 1; i fackspr., i sht sjöt. o. skeppsb. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr äro eg. bildade till länsa, v.2): LÄNS-ANORDNING~020. anordning för länshållning av fartyg; i sht i pl. TSjöv. 1901, s. 442. —
-BRUNN. i fartygs innerbotten anbragt plåtbehållare till vilken i innerbottnen befintligt vatten nedrinner o. vari länspumparnas sugrör utmynna. 2NF 17: 191 (1912). —
-EJEKTOR. jfr ejektor 1. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
-HÅLLA. Dessa fält (dvs. torrlagda träsk) länshållas .. af en vindmotor. SD(L) 1897, nr 377, s. 3. —
-HÅLLNING. König Mec. 143 (1752; i fråga om sluss). —
-INRÄTTNING~020. jfr -anordning. Engström Skeppsb. 63 (1889). —
-KISTA. jfr -brunn. Frick o. Trolle 228 (1872). —
-PORT. i ett fartygs brädgång nere vid däcket anbragt öppning som tjänar till avlopp för vatten på däck; äv. om den lucka som ofta täcker öppningen. SFS 1910, nr 47, s. 34. —
-PUMP. särsk. för länsning av ett l. flera av ett fartygs rum. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856). —
-PUMPA, v., -ning. Palmstedt Res. 16 (1778: länspumpning; i fråga om skeppsdocka). VetAH 1799, s. 59. särsk. (mera tillf.) bildl. Jag kände mig hungrig, länspumpad invärtes. Bergman Dröm. 198 (1904). —
-RÖR. sugrör till l. avloppsrör från länspump. Konow (1887). —
-TUB. i botten på livbåt anbragt tub, försedd med en ventil som öppnar sig, om vattnet står högre inombords än utombords. VFl. 1914, s. 10. —
-VATTEN. vatten som uttömmes (l. är avsett att uttömmas) från fartyg gm länspumpning, slagvatten. Frykholm Ångm. 203 (1881). —
-VENTIL. ventil i samband med länsrör l. länspump. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 25, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content