SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
LÄST läs4t, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 ((†) -ar Lucidor (SVS) 213 (1672: Skomakare Lästar), Norrl. 1—6: 31 (1907); läste Visb. 2: 25 (c. 1600)); pl. best. -erna ((†) lästren Visb. 2: 25 (c. 1600)).
Etymologi
[jfr d. læst, läst, isl. leistr, strumpfot, got. laists, spår, mnt. lest(e), läst, fht. leist, spår, läst (t. leisten, läst), feng. lāst, lǣst, fotsula, spår (eng. last, läst); rotbesläktat med lat. lira, fåra i åker (jfr DELIRIUM), LIST, sbst.1, LÄRA, v.; med grundbet.: spår; jfr FYLLEST]
1) strumpfot, socka; numera knappast br. utom i ssgn STRUMP-LÄST. (Sommar-)strumporna (hos lapparna) äro .. alltid utan lästar. VetAH 1803, s. 285. AntT XII. 1: 68 (1891; efter isl.).
2) skom. form av trä l. järn (i likhet med en fot) varöver skodon tillvärkas l. lagas. LPetri Kyrkiost. 69 b (1566). Alla Skoor giöras icke öfwer en Läst. Grubb 15 (1665). På 1890-talet hade lästerna till höger och vänster fot slagit igenom även för kvinnor. Jäfvert Skomod 136 (1938). — jfr JÄRN-, SKO-, SKOMAKAR-LÄST m. fl. — särsk.
a) i uttr. smussla läst, ss. namn på en lek, där en läst undangömmes; jfr smussla sko. Landsm. 2: XIX (1881). Fogelqvist Minn. 20 (1930).
b) ss. beteckning för skomakares värksamhet; särsk. i uttr. bliva vid sin läst o. d., hålla sig till sitt skomakeri, äv. allmännare: hålla sig till sitt eget fack l. område (som man förstår sig på); i sht i ordspråket skomakare, bliv vid din läst! [jfr lat. ne sutor supra (l. ultra) crepidam (jfr Holm BevO 223 (1939))] o. i uttr. som hänsyfta därpå. Grubb 726 (1665). Skomakaren bör ej gå från sin läst. Rosenstein 3: 304 (1788). Melin Dikt. 2: 60 (1900, 1904).
c) bildl.; ofta i bet.: modell, mönster. (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 134 (i handl. fr. c. 1815). Alla dessa ministrar äro .. skurna efter samma politiska läst. SDS 1905, nr 14, s. 2. särsk. i uttr. skära alla l. allt o. d. över en läst, förr äv. slå alla osv. på l. över en läst, skära allt över en kam (se KAM, sbst.2 1 b α). Lind (1749). Atterbom SDikt. 2: 366 (1838). Deri har detta förklaringssätt orätt, som slår allt öfver en läst. Geijer I. 8: 545 (1842).
d) i utvidgad anv., om block (se d. o. 3 c β) för bibehållande av formen hos skodon (l. strumpa). TT 1927, Allm. s. 60.
Ssgr (till 2): LÄST-BLOCK. = läst 2 d. KatalOscaria 1927, s. 61. —
-FABRIK. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 109. —
-HYLLA, r. l. f. skom. hylla för läster. UpsP 1860, nr 1, s. 1. —
-KNIPPA, r. l. f. (förr) buren av kringvandrande skomakare. Sjöberg (SVS) 1: 320 (1824). —
-KNIV. skom. för skärning av läster. SvSkoT 1926, nr 22, s. 9. —
-KROK. skom. avsedd för utdragning av lästen ur skodonet. 1SkomOrdl. (c. 1847). —
-MAKARE. (i sht förr) handtvärkare som tillvärkar läster. BoupptSthm 1671, s. 1675, Bil. —
-MAKERI1004, äv. 3~002. (i sht förr) lästmakares yrke l. värkstad. KatalIndUtstSthm 1897, s. 102. —
-SKÄRARE. (i sht förr) lästmakare. BoupptSthm 13/5 1669.
Avledn.: LÄSTA, v.1, -ning. skom. till 2: göra (skodon) rymligare gm att sätta i en (större) läst, lästa ut. SAOL (1923).
Särsk. förb.: lästa ut. skom. SD(L) 1895, nr 285, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content