SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MALL mal4, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar (Rosenfeldt Tourville 118 (1698) osv.) ((†) -er Rålamb 10: 40 (1691)).
Etymologi
[jfr d. mal, t. mall; av holl. mal, i holl. dial. äv. moll, malde, molde; jfr meng. molde (eng. mould); av ffr. mole (fr. moule); av lat. modulus, avledn. av modus (se MODUS)]
1) (i sht i fackspr.) om modell l. schablon o. d.
a) modell i full storlek, använd vid formande av ngt föremål l. del av ett föremål, i sht sådant med svängda l. krökta linjer l. ytor. Rinman 2: 962 (1789). Ett dikesmått, eller en så kallad mall .., hvilken utvisar dikets dimensioner. HandlednLandtmät. 71 (1855). För att kunna slå hvalfbågar fordras i de flesta fall .. en eller flera af trä hopslagna mallar. 2UB 1: 421 (1898). HantvB I. 2: 184 (1934). jfr DIKES-, PAPPERS-, PLÅT-, SKANSKORGS-MALL m. fl. särsk.
α) skeppsb. vart särskilt av de (av trä l. plåt gjorda) stycken l. ribbor efter vilka fartygsdelar (t. ex. bordläggningsplåtar, spant l. stävar) bearbetas. Desze (uppräknade) botnstycken äre alle effter wisze maller effter ritningen til huggne. Rålamb 10: 40 (1691). En mall, hvarefter däcksbalkarne till ett fartyg skola formas. LfF 1857, s. 333. Engström Skeppsb. 102 (1904). jfr BALK-, BOTTEN-, SPANT-MALL.
β) skeppsb. vart särskilt av de av trä förfärdigade plan som användas vid byggande av en båt för att angiva båtens tvärsektion på olika punkter; jfr GAVEL, sbst.1 6. TIdr. 1896, s. 74. SvUppslB (1934).
γ) om schablon gjord efter ngt föremål (o. avsedd att användas vid tillvärkning av ett annat, liknande föremål); äv. i uttr. mall av ngt. VDAkt. 1770, nr 261. Reservknifvar böra beställas samtidigt med maskinerna, enär eljest vid efterleverans den gamla knifven eller mall af densamma måste insändas. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 399.
b) tunn skiva, vanl. av trä, vars konturer ha en kroklinig form o. som användes för uppdragande av kroklinjer på en ritning (liksom linjal användes för uppdragande av räta linjer). Sundén (1887). KatalÅhlénHolm 37: 220 (1916). jfr RIT-MALL.
c) modell l. måttvärktyg l. anordning för kontrollerande av ett föremåls storlek l. form l. för kontrollerande av avståndet mellan tvenne maskindelar o. d. SFS 1830, s. 833. En mall för justering af afståndet mellan kontakter och elektroder. Nerén HbAut. 1: 102 (1911). jfr LOD-MALL. särsk. järnv. anordning för att kontrollera att lasten på en järnvägsvagn icke i höjd l. bredd överskrider visst föreskrivet mått. GHT 1937, nr 28, s. 7.
d) skeppsb. instrument som nyttjas för mätning o. överflyttning av vinklar. Sundén (1887). jfr SKEV-MALL.
2) i bildl. anv. av 1; utom i Finl. bl. i anv. som nära ansluta sig till 1; i Finl. äv. i allmännare anv.: mönster, typ, förebild; äv.: formulär. Lagus Kellgren 62 (1884). Ett rikt petersburgskt köpmanshem, ett hem efter den europeiska icke den ryska mallen. Ahrenberg Landsm. 105 (1897). Undervisningen bedrives efter känd mall. Bergroth FinlSv. 192 (1917). Börskommittén åligger: .. att .. anteckna uppgjorda köp i särskild dagbok, uppställd enligt av Livsmedelsstyrelsen fastställd mall. FFS 1918, nr 23, s. 3. GHT 1934, nr 67, s. 12.
Ssgr: A: (1 a α) MALL-BOD. (mall- 1730 osv. malle- 1697) skeppsb. stort rum med slätt golv där ett fartygs konstruktionsritningar slås ut i full storlek o. behövliga mallar göras. HC11H 11: 160 (1697). Wrangel SvFlBok 435 (1898). Nilsson Skeppsb. 116 (1932).
Ssgr (skeppsb.): mallbod-golv. utslagsplan. Witt Skeppsb. 192 (1863).
-vind. mallvind. SFS 1864, nr 36, s. 14.
(1 a α) -BREDD. skeppsb. mallad bredd (se under malla, v.1 1 a α). Witt Skeppsb. 182 (1863).
(1 a α, d) -BRÄDE. skeppsb. vid byggande av träfartyg: bräde varpå de sneda vinklar äro utsatta i vilka ett timmer l. ett spant skall huggas. Chapman Skeppsb. 135 (1775). Ramsten o. Stenfelt (1917).
(2) -DIKTNING. (i Finl.) konkret: schablonmässig poesi. FoU 20: 96 (1906).
(1 a α) -DJUP, n. skeppsb. mallat djup (se under malla, v.1 1 a β). GHT 1897, nr 27 A, s. 2. SFS 1922, s. 569.
(1 a α) -HUGGA, -ning. skeppsb. vid byggande av träfartyg: tillhugga (ett timmer l. spant) efter mall. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856). Schulthess (1885).
(1 a α) -KANT. skeppsb. den kant på ett timmer som tillhugges efter mall. Chapman Dimens. B 4 b (1796).
(1 a α) -KRABB. skeppsb. efter mall gjord skåra i timmer efter vilken timret sedan tillhugges o. formas; jfr krabb, sbst.2 Witt Skeppsb. 206 (1863).
(2) -SAMLING. (i Finl.) konkret: samling av formulär. Finland 211 (1893).
(1 a α) -SIDA. skeppsb. = -kant. Witt Skeppsb. 206 (1863).
(1 a) -SNICKARE. (i fackspr.) snickare som förfärdigar mallar. VFl. 1918, s. 120.
(1 a α) -VIND. skeppsb. jfr -bod. Ramsten 6 (1866).
B (†): MALLE-BOD, se A.
Spoiler title
Spoiler content