SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MEDALJÖR me1daljö4r l. med1-, l. -jœ4r, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(-ailleur 1680—1842. -alieur 1683. -aljör 1773 osv.)
Etymologi
[jfr d. medaillør, t. medailleur, av fr. médailleur, avledn. av médaille (se MEDALJ)]
1) person som tecknar l. framställer modeller till medaljer l. graverar stansar för framställning av medaljer, medaljgravör. Stiernman Com. 4: 292 (1680). Sigillerna voro graverade af vår skicklige medailleur Ljungberger. GJEhrensvärd Dagb. 1: 62 (1776). Upsala(A) 1927, nr 27, s. 3. jfr BANKO-MEDALJÖR.
2) person som erhållit belönings- l. prismedalj. Ekbohrn (1868). Medaljörer inom brandkåren .. för långvarig och trogen tjenst. ST 1893, nr 987, s. 1. Qvinlig medaljör. SD(L) 1896, nr 63, s. 1 (rubrik). jfr GULD-, SVÄRDS-MEDALJÖR.
Ssgr (till 1): MEDALJÖR- l. MEDALJÖRS-FACK(ET). NF 4: 650 (1881). —
-KONST. (medaljör- 1760 osv. medaljörs- 1890 osv.) jfr konst 3 e. SvMerc. V. 4: 114 (1760). (I Wien finns) en akademisk specialskola för medaljörskonst, st(iftad) 1905. 2NF 32: 306 (1921). —
-TJÄNST. (medaljör- 1890. medaljörs- 1881) (förr) Medaljörstjensten vid myntet. NF 4: 1101 (1881). —
-ÄMBETE~020, äv. ~200. (medaljörs-) (förr) jfr -tjänst. SvH 7: 256 (1902).
Spoiler title
Spoiler content