publicerad: 1943
MEDIKAMENT me1dikamän4t l. med1-, n.; best. -et; pl. = l. -er. Anm. I ä. tid förekommer äv. den lat. pl.-formen medicamenta. G1R 28: 129 (1558). BOlavi 92 b (1578).
Etymologi
[jfr dan. o. t. medikament, eng. medicament, fr. médicament; av lat. medicamentum, avledn. av medicare, bota m. m.; till medicus (se MEDIKUS)]
läkemedel (för invärtes l. utvärtes bruk), medicin (se d. o. 2); botemedel. TullbSthm 23/7 1582. (Doktor Hielplös) häller Medicamenter i den siuke som Theriac i boskap. Dalin Arg. 2: 268 (1734, 1754). Medikamenten gifvas hästen såvidt möjligt .. i fast form. Wrangel HbHästv. 918 (1886). jfr: Namnet Medicament får ett läkemedel oftast först då, när det blifvit efter läkarens förordnande tillredt, för att direkt användas af den sjuke. Nyblæus Pharm. 2 (1846). — jfr APOTEKAR(E)-, HÄST-, KVACKSALVAR(E)-, UNIVERSAL-MEDIKAMENT. — särsk.
a) (numera mindre br.) bildl. Om vi få en hederlig fred, så har detta krig varit det hälsosammaste medikament för vår sjuka statskropp som vi velat önska. Ekman Dagb. 255 (1790). Thyrén StrafflRef. 1: 47 (1910).
b) (†) i utvidgad anv., om ämne l. blandning av ämnen som ges in för att framkalla vissa kroppsliga l. själsliga förändringar. (Prinsessan var) igenom Medicamenter .. ofruchtsam giord. Brask Pufendorf Hist. 269 (1680).
Ssgr: MEDIKAMENT- l. MEDIKAMENTS-ASK. —
-FORMEL. (medikaments-) (†) med., farm. jfr formel b. Zetterström ÅmVetA 1820, s. 40. Fick-Bok för medicinsk Receptskrifningskonst samt för Medikamentsformler. Swartz Sundelin (1838; boktitel). —
-FÖRRÅD. Ilmoni Sjukd. 2: 334 (1849). Vid (veterinär)-institutet skola finnas .. ett för veterinärbehof fullständigt medikamentförråd. SFS 1908, nr 21, s. 8. särsk. om (mindre) apoteksinrättning som lyder under innehavaren av ngt närbeläget större apotek. NF 1: 915 (1876). SDS 1894, nr 533, s. 2. —
-KASSA. (numera mindre br.) jfr kassa, sbst.1 7. Schulzenheim PVetA 1799, Bih. s. 127. ArbStat. A 3: 167 (1901). —
-KISTA. kista för förvaring av (i sht för fartyg l. truppförband o. d. avsett) läkemedelsförråd, medicinkista. CollMedP 19/11 1698. SamlFörfArméen 5: 608 (1817). —
-LÅDA, r. l. f. låda för förvaring l. transport av läkemedel; jfr medicin-låda. Topelius Fält. 1: 13 (1853). —
-LÄRA, r. l. f. (numera föga br.) läran om läkemedlens sammansättning o. användning, farmakologi. Frey 1843, s. 326. Lundell (1893). —
-MEDEL.
2) (numera föga br.) mil. i pl.: pänningmedel till bestridande av kostnaderna för läkemedel. KrigVAT 1845, s. 701. —
-PASSEVOLANGS. mil. (förr) summa för vilken officer åtog sig att hålla sin trupp med läkemedel. SamlFörfArméen 5: 180 (1856). —
-SJUKDOM~02 l. ~20. förorsakad av medikament; i sht om de sjukdomar som enl. vissa homeopaters uppfattning framkallas av varje medikament. Frey 1843, s. 325. NF 1: 495 (1875). —
-SKÅP. jfr medicin-skåp. BoupptSthm 6/12 1675. Bäst gör man uti att .. förpassa .. (brännvinet) till medikamentskåpet, der dess egentliga plats alltid borde vara. Langlet Husm. 55 (1884). —
-TILLREDNING~020. äv. (i fackspr.) konkret, om medikament framställt av olika ingredienser. Annerstedt UUH II. 2: 243 (cit. fr. 1717). Det lägsta priset på ett läkemedel eller på en ingrediens i en medikamenttillredning är ett öre. SFS 1893, Bih. nr 101, s. 33. —
Avledn. (i fackspr.): MEDIKAMENTAL10104, adj. [jfr ä. eng. medicamental] (numera mindre br.) medikamentös. SvBL 2: 287 (1859). Wieselgren Samt. 119 (1875, 1880). —
MEDIKAMENTELL, adj. medikamentös. LbInternMed. 1: 323 (1915). En medikamentell terapi. Därs. 2: 164 (1916). —
MEDIKAMENTERA, v. [jfr t. medikamentieren, bruka läkemedel] (†) föreskriva medikament, ordinera. Kexél 2: 32 (1781). —
MEDIKAMENTÖS10104, adj.; adv. -t. [jfr t. medikamentös, eng. medicamentous; av fr. médicamenteux (f. -euse), av lat. medicamentosus, läkande] medicinsk; (utförd) med medikament. TLäk. 1832, s. 191. (Vattnets) medikamentösa verkan. NF 19: 369 (1895). Medikamentös terapi. Löwegren Oftalm. 441 (1923). särsk. (numera föga br.) i uttr. medikamentösa bad, medicinska bad. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 1. Auerbach (1911).
Spoiler title
Spoiler content