SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1944  
MESAN mesa4n, förr äv. MISAN l. MÖSAN, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er; förr äv. BESAN, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(besan 16851877. mesan (-ee-, -ez-) 1645 osv. mesar- (-ez-) (i ssgr) 17761787. messan (-sz-) c. 15851793. missan 1691. mizan 1751, 1757. mysan 1541 (: mysans segleth). mäsan 1612. möijs(s)an (-öy-) 15431547. mösan (-öz-, -nn) 1538 (: mözan segel)1783. mössan 16401794)
Etymologi
[jfr fd. mejsan, missan, musan, ä. d. besan, d. mesan; av ä. holl. mezane, holl. bezaan, ä. t. meysan, t. besan, av span. mesana l. it. mezzana, mesan, mesanmast, av lat. mediana, f., av medianus, mellerst, eg.: det mellersta seglet; jfr ä. eng. meson, mys(s)on, eng. miz(z)en, fr. misaine]
sjöt.
1) trapetsformigt (numera vanl. med gaffel försett) segel l. trekantigt segel på mesanmasten. SkeppsgR 1543. Att man kunne haffve .. (på skeppen) tre master och trij segell, som ähr focke, skönevall medt toppsegell och mösann. G1R 21: 336 (1550). Ett par man gå att hala in mesanen. GHT 1905, nr 215 B, s. 3.
Ssgr (sjöt.): A: (1) MESAN-BOM. jfr bom, sbst.1 2 b slutet. Ekbohrn NautOrdb. 208 (1840).
(1) -BROK. (mesan- 18461917. mesane- 18561887. mesans- 17881850) jfr brok, sbst.2 Widegren (1788).
(2) -FISK. (mesans- 1547) skeppsb. däcksplankorna omkring hålet för mesanmasten; jfr fisk, sbst.2 1. SkeppsgR 1547.
(1) -GAFFEL. (mesan- 1856 osv. mesans- 1807) jfr gaffel 2 b. Weste (1807).
(1) -GAST. (förr) om sjöman l. kadett på örlogsfartyg vilken hade till uppgift att göra loss l. beslå mesanen. VFl. 1928, s. 129.
(1) -GIGTÅG~02. (mesan- 1856 osv. mesans- 16911698) Rålamb 10: 47 (1691).
(jfr 2) -MAST. (mesan- 1612 osv. mesane- 1796. mesans- 15441798) aktersta masten på ett tre- l. flermastat fartyg, om denna mast saknar råsegel; äv. om aktersta masten på ett tvåmastat fartyg, om denna mast är den kortare; jfr kryss-mast. Skeppsinvent. 1544. Mäsan-masten (gick) öfwer bord. Tegel E14 169 (1612).
(2) -MÄRS. (mesan- 1847 osv. mesane- 1796. mesans- 15441850) (förr) till mesanmast hörande märs. Skeppsinvent. 1544.
(2) -RIGG. den del av ett fartygs rigg som hör till mesanmasten. Björkman (1889). Hornborg Segelsjöf. 450 (1923).
(2) -RÖST, förr äv. -RUST, n. (mesan- 1793 osv. mesane- 1796. mesans- 17301803) till mesanmasten hörande röst. Rajalin Skiepzb. 26 (1730). Röding SD 60 (1798).
(jfr 1) -SEGEL. (mesan- 15381932. mesans- 15411798) (numera mindre br.) = mesan 1. VarRerV 49 (1538). Nilsson Skeppsb. 221 (1932).
(1) -SKOT, förr äv. -SKÖT l. -SKÖTE. (mesan- 1691 osv. mesans- 16891756) SkepCommSkepzb. 1689.
(1) -SPRI. (mesan- 1788 osv. mesane- 1796. mesans- 16891798)
1) (förr) spira vid vilket mesanens övre del var fäst. SkepCommSkepzb. 1689.
2) (i vissa trakter) på segelbåt: spri som anbringas från nedre delen av masten till övre fria hörnet av mesanen o. håller denna utspänd. TIdr. 1881, s. 48.
(1) -SPRÖT. (mesan- 1541. mesans- 1541) (†) = -spri 1. SkeppsgR 1541.
(2) -STAG. (mesan- 1840 osv. mesane- 17961872. mesans- 16911803) stag som förifrån stöttar mesanmasten. Rålamb 10: 46 (1691).
Ssgr: mesan(s)-stag-fock. (†) mesanstagsegel. Rålamb 10: 49 (1691).
-segel. segel på mesanstaget, stagapa, apa (se apa, sbst. 5 a). Rajalin Skiepzb. 189 (1730).
(2) -STÅNG. (mesan- 1782 osv. mesans- 15441749) mesanmastens svåra stång. Skeppsinvent. 1544.
(2) -TACKEL. (mesan- 1872 osv. mesans- 15431796) talja (tackel) som går från mesanmastens topp till däcket. SkeppsgR 1543.
(2) -TOPP. topp(en) på mesanmasten. Lang FinlSjör. 101 (1932).
(1) -UTHALARE~0200, r. l. m. (mesan- 1872 osv. mesane- 18811898) tåg varmed mesanen uthalas på mesanbommen. Frick o. Trolle 64 (1872).
(2) -VANT. (mesan- 1788 osv. mesane- 1796. mesans- 16911850) vant som stöttar mesanmasten i sidled o. akteröver. Rålamb 10: 47 (1691).
B (†): MESANE-BROK, -MAST, -MÄRS, -RÖST, -SPRI, -STAG, -UTHALARE, -VANT, se A.
C (numera föga br.): MESANS-BROK, -FISK, -GAFFEL, -GIGTÅG, -MAST, -MÄRS, -RÖST, -SEGEL, -SKOT, -SPRI, -SPRÖT, -STAG, -STÅNG, -TACKEL, -VANT, se A.
Spoiler title
Spoiler content