SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
METRIKER me4triker, äv. 302, m.||ig.; best. -n; pl. =, äv. metrici -si.
Etymologi
[jfr t. metriker, eng. metrician; till METRIK]
1) poet med särskild tanke på den metriska utformningen av hans vers; förr äv. allmännare: poet. AJourn. 1820, nr 252, s. 1. (Stagnelius) synes mig som metriker den oförvitligaste vi ännu äga. Wrangel BrinkmTegn. 108 (i handl. fr. 1825). SvUppslB (1934).
2) person (vetenskapsman) som studerar l. forskar i metriken l. som författar l. har författat skrift(er) i metrik. Dalin (1871). 2NF 18: 314 (1912).
Spoiler title
Spoiler content