SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1944  
MILLION mil14n l. MILJON miljω4n, r. l. m.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er (RA I. 3: 382 (1594) osv.) ((†) = (Hiärne 2Anl. 86 (1702), KKD 3: 201 (1711))).
Ordformer
(meli- c. 1710. melli- 1711. mili- 15941792. milj- 1777 osv. milli- 1629 osv. millj- c. 17701903)
Etymologi
[jfr t. o. eng. million; av fr. million, sannol. av it. milione, eg. ”stort tusen”, million, till lat. mille, tusen (se MILLE), med förstoringssuffixet -one (jfr BILLION, TRILLION)]
antal av tusen gånger tusen, betraktat ss. en enhet; ofta övergående i bet. av räkneord; med sifferbeteckning skrivet 1000000. En million. En kvarts million. En och en halv million (äv. skrivet 1 1/2 million l. 1.5 million l. (vanl.) millioner) är detsamma som enmillionfemhundratusen. Vårt land har över sex millioner invånare. Aurelius Räkn. B 2 b (1633). Tolff Millioner Gylden. Brask Pufendorf Hist. 68 (1680). 16 miljoner tunnland. Düben Lappl. 12 (1873). Rikets fyra millioner jordbrukare (hade) fått öfvervigt öfver dess halfva million stadsbor. Strindberg NRik. 25 (1882). Trettio miljoner kronor i .. rent guld! Siwertz JoDr. 276 (1928). Fiskare, som fånga lax i millioner och millioner. Nordström Byn 88 (1930); jfr a. — särsk.
a) (vanl. med stark överdrift) angivande ett obestämt, mycket stort antal; vanl. i pl. Oräkneliga millioner syndare. Nohrborg 68 (c. 1765). Det är Petersburgs millioner lyktor, som lysa i natten. Ahrenberg Landsm. 222 (1897). — särsk.
α) (numera mindre br.) i hälsningar, tacksägelser o. d.: ”tusen”; förr äv. ensamt millioner (med utelämnat ”gånger”). Millioner tacksäjelser för denna hielp. Linné Bref I. 2: 317 (1769). Hällsa millioner Abillgaard. CAEhrensvärd Brev 2: 152 (1797). Millioner vördnadsbetygelser för nådiga Cousine. 2Saml. 9: 39 (1798). Millioner helsningar! 3SAH XXXVII. 2: 21 (1841; såsom avslutning i ett brev).
β) [jfr motsv. uttr. i ä. d.] (†) i uttr. (tusen) million(er) tusende, ”tusen millioner”. KKD 3: 201 (1711). De 1000 millioner 1000de Egyptiska Flågmatskar. HC12H 1: 65 (c. 1734).
b) pregnant.
α) i pl.: millioner människor. Bellman (BellmS) 1: 68 (c. 1770, 1790). Och ni trodde utan tvifvel, att man lika lätt regerar millioner, som man tämjer fåglar. Rosenstein 3: 262 (c. 1790). Österns millioner. Tegnér (WB) 1: 148 (1805). DagbrKongo 220 (1911).
β) i fråga om pänningsummor: en million kronor (mark, dollars osv.); ofta i pl. Nu låter man millionerna rulla. Then ansenlighe drässel, hvilken vel kunde skattes til månge milioner. RA I. 3: 382 (1594). (Han) är en man, som äger millioner. Tersmeden Mem. 2: 111 (1735). Han tänkte .. på den runda, sköna million, som han .. deponerat .. i NewYork. Siwertz Varuh. 55 (1926).
γ) i uttr. slumrande millioner, om ett lands osv. icke utnyttjade naturtillgångar. Norrlands slumrande millioner. VerdS 72: 3 (1898).
c) (vard.) i (ofta elliptiska) svordomar, bedyranden l. kraftuttryck; numera särsk. i uttr. millioner skock tunnor tusan djävlar o. d. Jag ger mäster Nål väl sjutton millioner. Ystadiaden 12 (c. 1800). Atterbom 1: 8 (1824). För sjutton millioner, jag kan intet åka fortare. Topelius Vint. I. 1: 293 (1859, 1880). Millioner skock tunnor tusan böflar! / — Agneta! — Gustafva! — Är ingen där? Fröding NyttGam. 65 (1897). ”Det var millioner!” utropade han. Aminoff Krigsg. 5 (1904). jfr (tillf.): Du din attan hurra millioner! Almquist Skälln. 52 (1838).
Ssgr (Anm. I ett flertal ssgr betecknar förleden att det rör sig om en l. flera millioner kronor osv.): A: (b β) MILLION- l. MILJON-AFFÄR. (million- 1900 osv. millions- 1896) jfr affär 4. TIdr. 1896, Julnr s. 17.
(b β) -ANSLAG~02. jfr anslag 17.
(b β) -ARV. jfr arv, sbst.1 I 1, 2. SDS 1899, nr 486, s. 2.
(b β) -BOLAG~02, äv. ~20. bolag vars aktiekapital utgör en l. flera millioner kronor osv. TT 1898, Byggn. s. 41.
-DEL. [efter tion-, hundra-, tusen-del] var särskild del av ett helt som är delat i en million lika stora delar; ofta allmännare, om en mycket obetydlig l. ringa del av ett helt. Wulf Köppen 1: 73 (1799). Kejsardömet (i Frankrike) har varit en miljondels hårsmån nära sitt slut. OPSturzenBecker (1858) i Sturzen-Becker 2: 64. Temperaturskillnader af en milliondels grad. 2NF 28: 918 (1919).
-DONATION.
-FALD, adj. (million- 1925 osv. millioner- 1798) millionfaldig; nästan bl. ss. adv.: millioner gånger. LBÄ 16—17: 1 (1798). Vi (råttor) skall förökas miljonfalt. Gripenberg Glöd. 38 (1925).
-FALDIG. som är en million gånger större än vad som kan betraktas ss. enheten l. det normala; som äger (ägt) rum l. upprepas (upprepats) o. d. en million gånger; vanl. allmännare: mångfaldig, ”tusenfaldig”; ss. adv.: mångfaldigt, ”tusenfalt”. Helsa Hedborn millionfaldigt. Atterbom Minn. 105 (1817). Denna theori stöder sig på mer än en millionfaldig erfarenhet. PoetK 1820, s. 17. Hela lifvet med all dess millionfaldiga mångsidighet. Fröding Brev 226 (1895).
(b β) -FOND. jfr fond, sbst.1 II 2.
(b β) -FÖRETAG~002. jfr -bolag o. företag 4.
(b β) -FÖRLUST.
(b β) -FÖRMÖGENHET~0102 l. ~0201. jfr förmögenhet 2 c. Fahlbeck Stånd 69 (1892).
(b α) -HÄR, r. l. m. här omfattande en l. flera millioner man. KrigVAH 1884, s. 199.
(b α) -PALATS. dyrbart palats (eg.: palats som kostat en l. flera millioner att uppföra). SvPolitiken 1892, nr 5, s. 2.
(b β) -RULLNING. (vard.) om slöseri i stor skala, i sht med allmänna medel. —
(b α) -STAD. med en l. flera millioner invånare. Nyström Svedelius 4: 267 (1891).
-TAL. antal av en (l. flera) million(er); grupp, mängd l. summa o. d. av en (l. flera) million(er); vanl. med obestämdare innebörd: mycket stort antal, mycket stor mängd; äv. (numera mindre br.) i förb. i milliontal, förr äv. ensamt milliontal, till ett antal av (en l.) flera millioner, i mycket stora mängder. Derföre vimla de (dvs. vissa självlysande varelser) milliontal i hafvet. Wåhlin Bastholm 113 (1791). Foglar (finnas) i milliontal (på Spetsbergen). Nordenskiöld Vega 1: 309 (1880). Det vilda stimmet af ett milliontal människor (i Alexandria). Rydberg KultFörel. 3: 66 (1886). Grimberg VärldH 10: 101 (1941). särsk. (föga br.) attributivt före huvudord i pl.: milliontals. De milliontal pilgrimer, som (osv.). AB 1889, nr 272, s. 2. Rydberg Dikt. 2: 140 (1891).
-TALS.
1) i adverbiell anv.
a) (ngt vard., mindre br.) i ett antal av flera millioner; i oerhört stort antal; förr äv. föregånget av prep. till. Denna fluga .. flög million tals, eller som en bisvärm, långs åt hela stranden af Venern. Linné Vg. 44 (1747). Huru kunna andre fattige invånare til million-tals nu för tiden lefva utan (överflödsvaror)? Oelreich 760 (1756).
b) (†) till b β, i uttr. till milliontals (jfr a), till ett värde av flera millioner kronor osv. RP 3: 287 (1633).
2) i adjektivisk (l. substantivisk) anv.: flera millioner; oerhörda massor l. mängder av (ngt); jfr 3. Milliontahls små lefwande Matkar. Lindestolpe Matk. 11 (1714). särsk. (†) i hälsningar o. d., med utelämnat ”gånger”: ”tusenfalt”. (Han) hälsas million-tals. Björnståhl Resa 2: 233 (1776).
3) i uttr. milliontals av ngt, flera millioner resp. oerhörda mängder av ngt. Milliontals af den finska cigarettsorten ”Armiro” .. smugglas årligen öfver gränsen. GHT 1897, nr 273 A, s. 3.
-UPPLAGA~020. av tryckalster. Millionupplagan af Daily Mail. Vallentin London 456 (1912).
-VIS, sbst. (million- 1932 osv. millione- 1899) (ngt vard.) i uttr. i millionvis, i ett antal av flera millioner; i oerhört stort antal. Hedenstierna StutaP 260 (1899). Mygg i millionvis. Östergren (1932).
-VIS, adv. o. adj.
1) ss. adv.: i ett antal av flera millioner; i oerhört stort antal; milliontals (se d. o. 1 a). Irlands folk / Flyr millionvis. Kræmer Diam. 133 (1857).
2) i adjektivisk (l. substantivisk) anv.: milliontals (se d. o. 2). Lovén Dante 2: XVI (1857).
(b β) -VÄRDE. i sht i pl. om egendom o. d. till ett värde av en l. flera millioner kronor osv. SvD(A) 1927, nr 234, s. 3.
B (tillf.): MILLIONE-VIS, se A.
C (tillf.): MILLIONER- l. MILJONER-FALD, se A.
D (tillf.): MILLIONS- l. MILJONS-AFFÄR, se A.
Avledn.: MILLIONTE l. MILJONTE, l. MILLIONDE l. MILJONDE, räkneord. (-de 1847 (: milliondedel) osv. -te 1919 osv.) [jfr d. millionte, t. million(s)ter, eng. millionth] använt ss. ordningstal: som har nummer en million i en fortlöpande ordningsföljd l. som intager ett mycket högt nummer i en dylik. Hoppe (1892). För millionte gången / är vintern på väg att bli vår. Berg Sept. 33 (1919). Den millionte radiolicensinnehavaren (i Sverge). SDS 1937, nr 94, s. 6.
Ssg: millionte- l. millionde- osv. -del. [efter tionde-, hundrade-, tusende-del osv.] (numera knappast br.) milliondel. Meurman (1847). Hoppe (1892).
Spoiler title
Spoiler content