SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MJÖLKE mjöl3ke2, sbst.3, r. l. m. (Weste (1807) osv.), stundom n. (Hemberg ObanSt. 144 (1896)); best. -en, ss. n. -et.
Etymologi
[jfr nor. dial. mjølke; till MJÖLK, sbst.1 (jfr d. o. 2 a). — jfr ALMOCKE]
1) [växten har antagits befordra mjölkavsöndringen hos kor] växt tillhörande släktet Epilobium Lin., dunört; i sht om arten Epilobium angustifolium Lin., hömjölke, kropp; jfr MJÖLK-ÖRT 1 (se sp. 1186). Liljeblad Fl. 132 (1792). Bolin Åkerogräs. 69 (1926). jfr GET-, HÅR-, HÖ-, I-, KANT-, KO-, KÄRR-, LUDD-MJÖLKE m. fl.
2) om örten Delphinium consolida Lin., riddarsporre; i ssgn HÖ-MJÖLKE.
3) om växten Picris hieracioides Lin.; i ssgn BITTER-MJÖLKE.
Ssgr (till 1): MJÖLKE-BLAD. LAHT 1919, s. 335.
-STÅND. LAHT 1919, s. 338.
-VÄXT. bot. växt tillhörande familjen Onagraceæ, till vilken bl. a. släktet Epilobium hör. NormFört. 20 (1894).
Spoiler title
Spoiler content