SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MOTTAGNING 3t~ta2gniŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till MOTTAGA o. TAGA MOT: mottagande; särsk.
1) till MOTTAGA 2. Den andra, eller rättare den första frågan, som gäller förekommande af olycksfall i gymnastik, särskildt vid sprången, är en säker mottagning. Balck Idr. 3: 257 (1888).
2) till MOTTAGA 3; utom tillf. numera bl. ss. förled i ssgr. Genom ett noggrannt ordens betonande söker han .. befrämja sina tankars rigtiga mottagning. SvLittFT 1834, sp. 37. SD(L) 1900, nr 547, s. 3.
3) till MOTTAGA 4; utom i ssgr numera företrädesvis (i sht tekn.) till MOTTAGA 4 slutet: mottagande l. uppfångande av signal l. radioutsändning o. d. Mottagning af undervattenssignaler. VFl. 1908, s. 22. Ännu en omständighet försvårar mottagningen (med radiomottagare), nämligen de talrika störningarna från elektriska ledningar. SvD(B) 1926, nr 31, s. 9.
4) till MOTTAGA 5; ss. förled i ssgr.
5) till MOTTAGA 7.
a) handlingen att mottaga ngn l. förhållandet att bliva mottagen på visst sätt, mottagande; utom ss. förled i ssgr numera bl. tillf. Lagerbring 1Hist. 4: 120 (1783). Den smickrande mottagning, som Leopold rönte i hufvudstaden. 2SAH 35: 77 (1861).
b) mottagande av besökande, rådfrågande, uppvaktande, gäster o. d. på bestämd tid; vanl. konkretare, särsk.: ”besökstimme”. Strindberg NRik. 160 (1882). (Adjunkt Willén) försummade .. med berått mod rektors mottagning. Swensson Willén 94 (1937). särsk.
α) om läkarmottagning. Wieselgren Bild. 491 (1883, 1889). Sjövall o. Höjer 225 (1929). jfr LÄKAR(E)-MOTTAGNING.
β) om mottagande av gäster för sällskaplig samvaro; oftast konkretare, om den sällskapliga tillställningen. UvHeland (1843) hos Dahlgren 2Ransäter 166. Härom aftonen på miss Dunstables mottagning, friade lord Dumbello till Griselda. SydsvD 1870, nr 202, s. 1. Bergman JoH 12 (1926).
6) (numera bl. tillf.) till MOTTAGA 9. Den mottagning, som den sista dogmbestämningen rönte. Fahlcrantz 5: 180 (1862, 1865).
Ssgr: (5 b β) MOTTAGNINGS-AFTON. afton då ngn har mottagning; äv. om själva mottagningen. Wetterbergh Altart. 141 (1848).
(3) -APPARAT. tekn. i fråga om telegrafering, telefonering, radiering o. d.: apparat för att uppfånga de av en sändarapparat utskickade signalerna resp. radioutsändningarna o. dyl. (o. för att omsätta dessa från den form de av sändarapparaten erhållit, ss. elektriska vågor l. elektrisk ström, till skrivtecken resp. ljud), mottagare. Nyström Telegr. 246 (1869; till visartelegraf). Mottagningsapparat för trådlös telegrafi. Hägg PraktNav. 85 (1920). 2NF 38: 77 (1925).
(4) -BEVIS. bevis på att ngn emottagit l. erhållit ngt; särsk. (telegr., post.) om ett intyg om att ett visst telegram l. en viss värdeförsändelse o. d. kommit adressaten tillhanda, som av telegrafvärket resp. posten tillställes avsändaren. Möller (1807). SFS 1917, s. 1190.
(3) -BORD. boktr. i tryckeri: bord varpå de färdigtryckta arken uppsamlas l. av maskinen automatiskt utläggas. UB 1: 577 (1873).
-DAG.
1) till 4: dag då ngn emottagit ngt. SFS 1914, s. 531.
2) till 5 b: dag då ngn har mottagning; särsk. till 5 b β, ofta liktydigt med: (sällskaplig) mottagning. Wetterbergh Altart. 266 (1848). Hedenstierna Svenssons 162 (1903).
(5 a) -FEST. fest anordnad för mottagande av ngn l. ngra. Nordensvan o. Langlet 1 (1914).
(2) -FÖRMÅGA. förmåga att mottaga l. tillägna l. tillgodogöra sig ngt. Thomander Pred. 1: 134 (1849). Sinnenas mottagningsförmåga. Fröberg Harm. 356 (1878).
(2) -GÅVA. (†) = -förmåga. HReuterdahl (1835) i KyrkohÅ 1906, s. 245.
(4) -HAMN. destinationshamn. TT 1901, K. s. 68.
(5 a) -KOMMITTÉ. kommitté utsedd till att taga emot ngn l. arrangera mottagandet av ngn. TT 1899, Allm. s. 260.
(3) -KRETS. tekn. jfr krets, sbst.1 2 b β. 2NF 28: 752 (1918).
(3) -KÄRL. tekn. kärl för uppfångande l. mottagande av viss vätska l. flytande massa o. d. Nyblæus Pharm. 270 (1846).
-LOKAL, r. särsk. till 5 (b): lokal där ngn tar emot ngn l. där ngn har mottagning. SFS 1911, nr 163, s. 11.
(2) -ORGAN. organ varmed ngt emottages; äv. oeg., om maskindel o. d. med motsvarande funktion. Holmström Naturl. 1: 12 (1888). Hofsten Ärftl. 2: 299 (1931).
(4) -ORT, r. l. m. destinationsort. Kallenberg CivPr. 2: 65 (1927).
(5) -POST. (förr) mil. underbefälspost som utsattes vid en väg som fältvakten hade att bevaka. Nordensvan Takt. 65 (1884).
-RUM, n. särsk. till 5 (b): rum där ngn tar emot ngn l. där ngn (särsk. läkare) har mottagning. Crusenstolpe Mor. 6: 277 (1844).
(5 b β) -SALONG. jfr -rum. Steffen ModEngl. 158 (1893).
(3) -SKEPP. boktr. del av sättmaskin vari de färdigsatta raderna uppsamlas, ”skepp”. 2UB 10: 199 (1906).
-STATION.
1) till 3: telegraf- l. radiostation som mottager radio- l. telegrafutsändning. Nyström Telegr. 259 (1869).
2) till 4: station som utgör destinationsorten för en försändelse, ett telegram o. d. SFS 1891, nr 4, s. 5.
(3) -TELEFON. (numera bl. tillf.) hörtelefon. TT 1900, Allm. s. 329.
(5 b) -TID. tid för mottagning. Björkman (1889). Doktor Rob. Norström, Drottninggatan 28, 1 tr. Mottagningstid: kl. 9—11. f. m. och 2—3 e. m. NerAlleh. 1896, nr 35, s. 1.
(5 b) -TIMME. timme under vilken ngn har mottagning; äv. liktydigt med: mottagningstid. Berndtson (1880). Cannelin (1921).
(5) -TRUPP. (förr) mil. truppavdelning som vid behov utgick från vaktens slutna del för att emottaga patruller o. d. KrigVAH 1830, s. 110. Därs. 1883, s. 100.
(3) -VAGN. skogsv. i sågvärk: stockvagn som mottager o. fasthåller den genomsågade ändan av stocken, under det att stocken passerar genom en ramsåg. HbSkogstekn. 456 (1922).
Spoiler title
Spoiler content