SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÅLTID 3l~ti2d, r. l. f. l. m. ((†) n. Hall KultInt. 89 (i handl. fr. 1639), Columbus MålRoo 65 (c. 1678)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(mal- 1560 c. 1585. mol- 15501640. måel- 1561. mål- (-åh-, -åå-) 1526 osv. måll- 16251674)
Etymologi
[fsv. maltid; jfr d. maaltid, n. o. r., isl. máltíð; av mnt. māltīt, av māl, mål (se MÅL, sbst.4 1), o. tīt, tid (se TID); eg.: tid för intagande av ett mål]
1) (†) tid för intagande av måltid (se 2), måltidstimme; mattid; matdags. När måltijdh är, så kom hijt til medh, och ät brödh (osv.). Rut 2: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: måltidsstunden). Lät oss gå heem, ty thet är måltijdh. Sus. 13 (Bib. 1541; Apokr. 1921: måltidstimmen).
2) intagande av föda (vid viss tid); ofta konkret, om föda som (vid visst tillfälle) är avsedd att intagas, omgång mat; förtäring (se d. o. 2 b). Smaklig måltid! hälsning till ngn som man skiljs från, då han just skall intaga en måltid, äv. (i sht i folkligt spr.) hälsning (med bibet. av ursäkt), då man stör pågående måltid. Esau, huilkin för en måltijdh bortsålde sin förstafödzles rett. Ebr. 12: 16 (NT 1526; Bib. 1917: maträtt). Frökenn Agnis till tuå Måltider I sin Camar .. wijn .. öll. HovförtärSthm 1624, s. 184. Til husbehof en liten måltid laga. Lenngren (SVS) 1: 291 (1779). Smaklig måltid! Björn Paul 30 (1794; till person som just skall äta). (Han) intog sina måltider .. på Stadshotellet. Hellström Malmros 21 (1931). — jfr AFTON-, EFTER-, FÖR-, HUVUD-, JUL-, MIDDAGS-MÅLTID m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. göra (sin) måltid o. d. (jfr c): intaga sin förtäring, äta. Snart löper tijdhen mädan måltidh görs. SvOrds. C 2 a (1604). (Han) giordhe så godh måltijdh (dvs. åt lika bra) om afftonen som dhe andhre. VRP 1682, s. 100. (Han) gjorde .. sin måltid med en matlust, som väckte .. förvåning. Crusenstolpe CJ III. 2: 361 (1846). Sundén (1887).
b) (†) i uttr. måltid mat, mål mat. BtFinlH 2: 89 (1550). Tu haffuer fåt monga måltider maat. VRP 1610, s. 229. SvMerc. 1: Föret. A 2 b (1756).
c) om mer l. mindre festlig måltid (på aftonen), särsk. med inbjudna gäster; festmåltid, gästabud; särsk. (numera bl. ngn gg i bibliskt spr.) i uttr. hålla, förr äv. giva l. göra (stor) måltid, hålla gästabud. Mat. 22: 4 (NT 1526; om bröllopsmåltid). Konungen stoodh vp jfrå måltijdhenne. Est. 7: 7 (Bib. 1541; Bib. 1917: lämnade gästabudet). At de biuda hwarandra til Gäst, giörandes stora Måltijder, låta tilreda många och åthskilliga rätter (under brunnsdrickningen). Hiärne Underr. 37 (1702). Doctor Wallin .. gaf stor måltid åt 29 ledamöter af ståndet. HH XXV. 2: 149 (1815). Ve dig, du land .. vars furstar hålla måltid redan på morgonen! Pred. 10: 16 (Bib. 1917; Bib. 1541: hwilkes Förstar bittijdha äta). jfr AVSKEDS-, BEGRAVNINGS-, BRÖLLOPS-, CEREMONI-, FEST-, GRÖTE-, GUDA-, HEDERS-, KULT-, OFFER-MÅLTID m. fl.
d) (†) i uttr. för l. efter måltid, före resp. efter maten. Sa[m]ma dagh ept[er] måltijdh .. kom vppåå tall huru (osv.). OPetri Tb. 253 (1528; uppl. 1929). Vij nödgas att sittia både för och effter måltijdh. OxBr. 3: 232 (1631). Linc. (1640; under à).
e) (†) i uttr. till måltid(s).
α) l. sitta l. vara o. d. till måltid(s), gå osv. till bords. Meden han War till måltidz på slottet medh her Pont[us]. SthmTb. 22/10 1584. (Han) satt til måltid hos General Delwig. KKD 3: 99 (c. 1740). MarkallN 1: 52 (1820: gingo till måltids). När pappa kommer till måltids. Lagus Pojk. 102 (i handl. fr. 1829). Johansson HomOd. 20: 246 (1848).
β) i uttr. som innebära att ngn är bjuden hos ngn på en (finare) måltid; i sådana uttr. som bjuda ngn till måltid(s), gå (komma o. d.) till ngn l. vara hos ngn till måltid(s), gå osv. till ngn för att deltaga i en måltid. Gustaf II Adolf 92 (1620). Fransöske gesanten var i middaghs hoss migh till moltidhs. OxBr. 5: 477 (1629). Han böd mig och min cammerat till måltids. Eneman Resa 1: 242 (1712). Crusenstolpe Mor. 2: 81 (1840).
f) (†) i uttr. sitta under l. över måltid, sitta till bords; äv., i uttr. över måltiden, under måltiden, medan man äter; jfr BORD, sbst.1 6 e, DISK, sbst.1 II 2 a α. Svart G1 36 (1561). Widh han och Skipperen sothe vnder Måltijdh om afftenen. SthmTb. 12/4 1589. Öfuer måltijden skänckies och allahanda slagz miödh in. Petreius Beskr. 3: 26 (1615). VDAkt. 1724, nr 430.
g) (i kyrkligt spr.) om nattvarden; i sht i sådana uttr. som den heliga måltiden l. Herrens måltid. KOF II. 2: 80 (c. 1655). En man .. (utestängdes) från Herrens måltid, för att han blott kunde textorden och syndabekännelsen. KyrkohÅ 1919, s. 49.
h) med särskild tanke på tiden för måltiden; särsk. i pl. Barnen måste lära sig att passa (på) måltiderna. Östergren (1932).
Ssgr (till 2; i sht i skriftspr.): MÅLTIDS-BORD. bord dukat till måltid l. vid vilket man intager (brukar intaga) sina måltider. Fischerström 2: 168 (1780). (I en bondgård ser man) det långa måltidsbordet, omgifvet af en långbänk (osv.). Torpson Norden 10 (1887). Quennerstedt StrSkr. 2: 11 (1919).
-BÖN. (†) bordsbön. Swedberg Cat. 324 (1709). VetAH 1784, s. 318.
-DAGS, adv. matdags. Verelius 167 (1681). Högström-Löfberg ThomLyckh. 200 (1929).
-DRICKA, n. maltdryck (svagdricka) använd vid måltider; jfr dricka, sbst. 2. Stiernman Com. 3: 299 (1664).
-DRYCK. använd vid måltider. SP 1809, nr 40, s. 1.
-INACKORDERING~10020. inackordering (i sht i familj) som omfattar (visst antal) måltider. SD 1906, nr 277, s. 12.
-KLOCKA, r. l. f. (i sht förr) (ring)klocka varmed signal ges, då en måltid skall serveras. HovförtärSthm 1636 B, s. 1139. HammFackl. 1: 75 (1928; efter handl. fr. 1622).
-LOGE ~lå2ʃ. inom ordensväsendet, särsk. frimureriet: högtidlig måltid (med vissa ceremonier) i anslutning till högtidssammanträde. 3SAH LII. 2: 117 (1767). FoU 20: 343 (1906).
-RAST. rast (under arbete o. d.) för intagande av måltid. Lundin NSthm 99 (1887).
-RO, r. l. f.
2) (föga br.) matro. ConsAcAboP 1: 247 (1647). Snoilsky 3: 232 (1883).
-RUM. (numera bl. tillf.) matrum; matsal. Bruno Gumm. 242 (1762). ArbStat. A 1: II (1899).
-SAL. (ålderdomligt) matsal. RARP V. 1: 288 (1654). Rydberg KultFörel. 3: 15 (1886).
-STUND. (ålderdomligt) måltidstimme. CivInstr. 52 (1635). Rut 2: 14 (Bib. 1917; Bib. 1541: Måltijdh).
-SUP. (i sht i skriftspr.) matsup. Fries 2Linné 1: 336 (i handl. fr. 1746).
-TID. (numera bl. tillf.) mattid. Schmedeman Just. 90 (1590). Heinrich (1828).
-TIMME, äv. -TIMMA. mattimme. CivInstr. 519 (1704).
-TVÅNG. (nytt ord) mattvång. Östergren (1932). Spritdrycker får (på restaurang) endast försäljas i samband med måltid, bestående av lagad mat (”måltidstvång”). NärVarHur 244 (1944).
-UPPEHÅLL~102. järnv. (längre) uppehåll som ett (person)tåg gör vid station för att bereda passagerarna tillfälle att där intaga måltid (på järnvägsrestaurang). SvKomm. 1915, nr 18, s. 1.
-VANOR, pl. om skick o. bruk i fråga om matordningen l. mattider o. d. Bååth Grette 29 (1901).
-VIN. jfr -dryck. Tersmeden Mem. 2: 24 (1734).
Avledn. (till 2, †): MÅLTIDELIG, adj.; adv. = (HovförtärSthm 1661, s. 9), -en (HovförtärSthm 1661, s. 9, Därs. 1662, s. 9).
1) adj.: hörande till varje måltid. På wänstra Sÿdan (antecknas) måhltidelig ingifft (dvs. leverans). HovförtärSthm 1661, s. 9.
2) adv.: för varje måltid. HovförtärSthm 1661, s. 9. Huru mycket Mästerkåcken måhltijdeligen hafwa skall. Därs. 1662 A, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content