NIT ni4t, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (2NF 34: Suppl. 466 (1922) osv.) l. -er32 (VDAkt. 1737, nr 534, osv.).
Ordformer
(niet 1737—1872. nit 1749 osv.)
Etymologi
[jfr d. nitte, nit, t. niete; av holl. niet, eg.: intet, noll, motsv. t. nicht, icke]
1) eg.: blank l. med en nolla markerad lottsedel; lottsedel l. lottsedelsnummer som icke utfaller l. har utfallit med vinst; numera företrädesvis i fråga om tombolalotterier o. d., stundom anordnade i två dragningar av vilka den andra gäller nitarna från den första; äv. mer l. mindre bildl. Lind(1749; under blanck). Flyn från min kurbits bort, J slemma Niniviter! / Er glantz är toma kärl, Ert lyckhjul fullt med niter. Bellman (BellmS) 5: 34(1779). Gårdegaren betraktar undantaget som ett lotteri, och hvarje dag undantagshjonen stiga på sina fötter anser han sig ha dragit en nit. Hedenstierna Kaleid. 253(1884). Att han dragit en nit i lifvets lotteri. Ahrenberg Männ. 5: 11(1910). Barnens dags lotteri, .. så populärt som det blivit, tack vare sina värdefulla nitar. SvD(A) 1929, nr 259, s. 8. Äktenskapet är ett lotteri med nästan bara nitar i. Holm BevO 285(1939).
2) (†) abstraktare, om förhållandet att en lottsedel l. ett lottsedelsnummer icke utfaller l. har utfallit med vinst resp. om förhållandet att ett lotteri har vinstlösa lotter. I det hopp, att berörde Lotterie så mycket snarare skulle vinna sin fulbordan, som det utan niet är inrättadt. VDAkt. 1737, nr 475. Om ingen af de valde Numrorne utkomma, ur Lotterie-Hiulet, ibland de 5, som utdragas, så har Lottsedelen en Niet. PH 9: 711(1771).
SAOB
