SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NOVELLIST 1välis4t osv., m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet nouv-, nuv-)
Etymologi
[jfr dan. o. t. novellist, eng. novelist, fr. nouvelliste, senlat. novellista; till NOVELL]
1) (†) till NOVELL 1: person som sprider nyheter, nyhetsmeddelare; äv.: publicist, ”tidningsskrivare”; ofta klandrande: person som för nyheter till torgs l. springer med skvaller. Dalin Arg. 2: 396 (1734, 1754). Vi hafva ingen brist på nouvellister som göra sig en heder af at berätta både det de veta och intet veta. Posten 1768, s. 307. Denne lille Hielmér är min enskilta novellist därifrån orten. GAReuterholm (1795) i MoB 10: 1. Dalin (1871).
2) till NOVELL 2: författare av noveller; förr äv. i vidsträcktare anv., om författare av längre prosaberättelser l. romaner. ConvLex. 7: 770 (1837). Med Qventin Durward .. öfversprang den store novellistens rykte .. till Frankrike. Geijer I. 2: 208 (1839; om W. Scott). De två stora novellisterna Bret Harte och Mark Twain. Berg ModAmer. 172 (1925).
Spoiler title