SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NOVITIE nωvit4sie l. (vard., i bet. 3) NOVISCH nωviʃ4, m.||ig.; best. -en; pl. -er; förr äv. NOVITIUS, m.; pl. novitii (KyrkohÅ 1936, s. 162 (1703)). Anm. Den lat. formen novicius användes (i bet. 1) arkaiserande hos Strindberg MOlof Personfört. (1878).
Ordformer
(-ich 1879. -is 1879. -isch 1889 osv. -itie 1692 (: Novitier, pl.), 1710 osv. -itius 1657—1904)
Etymologi
[jfr t. novicius; av lat. novicius, nykommen, ny, avledn. av novus, ny (jfr NOVA)]
1) mansperson som förbereder sig för inträde i jesuitorden; förr äv.: novis (se d. o. 1). Samtelige Munk- och Nunne-Klostren få ej emottaga eller värfva vidare Novitier. GT 1788, nr 53, s. 2. 2NF 12: 1387 (1910; i fråga om jesuitorden).
2) (numera bl. tillf.) novis (se d. o. 2); äv. bildl. SP 1781, s. 487. Mellertid ankom en ny tropp novitier till harem. Palmblad Nov. 2: 187 (1819, 1841). — särsk. bot. om ngn i visst område nyfunnen växtart. Novitier för Dalslands flora. BotN 1854, s. 41. Därs. 1926, s. 204.
3) nyinskriven medlem av studentnation under den första tiden (vanl. en termin) av hans vistelse vid universitetet, recentior; numera bl. i fråga om universitetet i Lund, förr äv. i fråga om andra universitet; förr äv. (i Finl.) om nybliven gymnasist; jfr PENNAL. När han en Novitius war här widh Academien (i Åbo), hadhe iag (redan tagit graden). BraheBrevväxl. II. 1: 96 (1657). Wardt slutit dhet de ankomne Novitier skulle bära sina kappor uti 3 Månaders tijd. VärmlNatLdP 10/9 1692, s. 40. Lagus Pojk. 182 (1904; om nybliven gymnasist). En liten glad och blond novitie bor i Elsas rum, hon skall bli medicinare. Björklund MånLund 260 (1931).
Ssgr: A: (3) NOVITIE- l. (om förh. i Lund) NOVISCH-FEST. (novitie- 1907. novisch- 1929 osv.) OoB 1907, s. 143. —
(3) -KALAS. (novitie- 1902—1906. novitii- 1819) (i Finl., förr) om novitiefest. Heinricius ÅboAk. 86 (i handl. fr. 1819). Tigerstedt ÅboGymn. 233 (1919; i fråga om gymnasister). —
(1) -MÄSTARE. (novitie-) (i fråga om katolska förh.) novismästare. Hildebrand Medelt. 3: 939 (1903). —
(3) -TID. Leopold (SVS) II. 1: 167 (1783). —
(3) -VISA, r. l. f. (novi(s)ch-) särsk. om en visa som sedan 1868 sjunges till novitierna vid studentfester i Lund. SmålP 1879, nr 119, s. 3. OoB 1907, s. 144.
B (†): (3) NOVITII-GÅNG. = novitiat 3; jfr pennal-gång. EEurén (1746) i VärmlFörrNu 25: 25. —
-KALAS, se A.
Avledn.: NOVITIERA, v. (†) till 1: handleda som novis (se d. o. 1). Fahlcrantz 1: 216 (1863). —
NOVITIESKAP, n. till 3, = novitiat 3. Efter att under tillbörlig tid ha utstått novitieskapets och penalismens hårda ”vexationer” vardt Laurentius Johannis Holmiensis alltså en liber studiosus. Karlfeldt i 3SAH 24: 42 (1909).
Spoiler title
Spoiler content