1) (enst.) om (kyrko)byggnad: som icke ser ut som en kyrka (se d. o. 1). Bremer NVerld. 1: 132(1853).
2) motsv. kyrklig 2; särsk.: som sker inom annat samfund än kyrkan, som kyrkan icke har befattning med, som sker efter annan ritual än kyrkans. SvD 1898, nr 49, s. 1 (om dop).
3) som saknar intresse (l. står främmande) för l. är fientlig mot kyrkan (resp. kyrkorna; se kyrka 4); äv.: som tar avstånd från l. är oförenlig med kyrkans lära l. traditioner o. d.; om person, tankar, strävanden o. d. Thomander 2: 321(1853). En oevangelisk och okyrklig Mystik. Cornelius LbKyrkoh. 80(1860). Okyrkligt sinnade lärde. Reuterdahl SKH III. 2: 346(1863). Okyrkliga sträfvanden. 3SAH 15: 42(1900). Somliga (av svenskarna i Chicago) voro okyrkliga, och andra förenade sig med främmande kyrkosamfund. KyrkohÅ 1903, s. 205.Wägner Lagerlöf 1: 175(1942).
