SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1949  
O- ssgr (forts.):
OKYSKLIGA, adv. [y. fsv. vkysklika (Prosadikter 191); av o- 1 o. kyskliga l. avledn. av okysk] (†) okyskt. Serenius (1734, 1757; under dishonestly).
OKYSST, p. adj. icke (l. ännu aldrig) kysst; i sht om ung kvinna. Serenius (1734; under unkist). Hagberg Shaksp. 2: 115 (1847). Hedberg Dan 77 (1948).
OKÄFTIG, adj. [ytterst till käft; jfr käfta, v.2, upp-käftig] (†) ful i munnen; som för ett fult l. rått l. oförskämt l. tarvligt språk; jfr o- 2. Hagberg Shaksp. 3: 204 (1848). Därs. 11: 333 (1851).
OKÄMBAD, OKÄM(MA)D, se okammad.
Spoiler title
Spoiler content