publicerad: 1950
OLIKHET ω3lik~he2t, äv. 3~20 (på uttal med biton på andra stavelsen tyder metern hos Spegel ÅPar. 20 (1711)), sbst.1, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
egenskapen l. förhållandet att vara olik l. olika ngn l. ngt l. varandra; äv. (i sht i pl.) konkretare, om ngt vari ngn l. ngt är olikt l. olika ngn annan l. ngt annat. Helsingius (1587).
1) motsv. OLIK 1; jfr LIKHET 1. Yttre olikhet. Sahlstedt (1773). 2SAH 9: 189 (1820; konkretare). Den väsentliga olikhet, som förefinnes mellan svenskarnas, finnarnas och lapparnas kranier. Backman MännRas. 41 (1935). jfr DETALJ-, FÄRG-OLIKHET m. fl.
2) motsv. OLIK 2, i fråga om inre egenskaper l. beskaffenhet l. handlande o. d.; äv. (motsv. OLIK 4, OLIKA, adj. I 1): skiljaktighet; oöverensstämmelse; jfr LIKHET 2. Schroderus Comenius 636 (1639). Efter omständigheternas olikhet varder Lagens tillämpning stundom ändrad. Nehrman Gift. 162 (1747). Denna gåvoutdelning (till tiggare) vid julen visar bestämda olikheter med julklappen. Nilsson FestdVard. 124 (1925). (Jag) talade .. om hemlandet, .. om olikheter mot Amerika. Hallström Händ. 13 (1927). jfr BETYDELSE-, DIALEKT-, GRUND-, KLASS-, MENINGS-, SPRÅK-, VÄSENS-OLIKHET m. fl. särsk. i uttr. i olikhet med ngn l. ngt, till skillnad från ngn l. ngt, i motsats till ngn l. ngt. Schulthess (1885). Hon var förljugen, i olikhet med den medvetne lögnaren oförmögen att skilja mellan sant och falskt. Hellström Malmros 201 (1931).
3) motsv. OLIK 4, OLIKA, adj. I 2: förhållandet att vara av olika storlek l. mängd l. värde o. d.; jfr LIKHET 3. Skulle .. emellan Contrahenterne vara stor olikhet i åldren, måste Ägtenskapet icke lätteligen tillåtas. Wallquist EcclSaml. 5—8: 318 (1666): jfr 5. (Tals) likhet eller olikhet. Palmquist Räkn. 10 (1750). PH 8: 27 (1762). särsk. mat. konkretare, om formel som anger att två storheter äro olika; motsatt: ekvation; jfr LIKHET 4. Ekman Mek. 246 (1919).
4) (numera bl. tillf.) motsv. OLIK 4, OLIKA, adj. I 3: olikformighet l. disproportion o. d.; förr äv. övergående i bet.: ojämn fördelning; jfr LIKHET 5. Ludvigsson Norman 23 (c. 1550). Om någon olikhet skier (vid arvskifte) i det icke alla stycken kunna sönderdelas, så bör (osv.). Polhem Bet. 2: 19 (1721). Olikhet i lott. Serenius (1741).
5) motsv. OLIK 5, OLIKA, adj. I 4: egenskapen l. förhållandet att icke vara jämställd l. likställd; bristande jämställdhet; äv. (i sht i pl.) konkretare, om drag l. omständighet vari bristande jämlikhet ger sig till känna; numera bl. tillf. med anslutning till (2 o.) 3; förr äv. om egenskap hos strid, motsv. OLIK 5 c, OLIKA, adj. I 4 b. (K. Maj:t har stadgat) at intet äktenskap för Ståndets olikhet får förbjudas eller wägras. HC11H 15: 45 (1697); jfr 2. Aldrig hafva engelska och franska flottorna stött tillsammans i en sådan olikhet på bägge sidor. MoB 1: 139 (1788). Rosenstein 2: 359 (1789; konkretare). Under Gustaf Adolfs planlösa och osälla fälttåg gjorde vapenlyckan och stridens olikhet Mörner till Bernadottes fånge. Valerius 2: 278 (1841).
Ssg (till 3): OLIKHETS-TECKEN. mat. tecken (> l. <) som sättes mellan två matematiska uttryck för att utmärka att de äro sinsemellan olika stora. Fahlgrén Boktr. 35 (1853). PedT 1890, s. 425.
Spoiler title
Spoiler content